Den svenska lärarkåren sticker ut på flera sätt i en internationell jämförelse. Bristen på unga i yrket är påtaglig och lönerna för de erfarna lärarna släpar efter. Samtidigt har de svenska lärarna längre arbetsveckor än i många andra länder, enligt OECD.

I Sverige är det väl känt att återväxten i lärarkåren inte är vad den borde vara. Faktum är att Sverige hör till de länderna med lägst andel lärare under 30 år, och högst andel 50-plusare, visar OECD:s omfattande rapport Education at a glance 2016. I sin separata landrapport för Sverige konstaterar OECD att situationen förvärras av att så många lärare lämnar yrket för en annan karriär.

– Våra lärare uppfattar sig som lågvärderade men det är också kopplat till en låg lön, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Löner

Education at a glance, som kan liknas vid en global statistisk årsbok, visar att svenska lärare har en betydligt sämre löneutveckling än OECD som helhet. Ingångslönerna ligger visserligen lite högre än OECD-snittet, men efter tio år i yrket har lönerna sjunkit under snittet.

– Löneutvecklingen över tid är alldeles för svag och alldeles för låg, säger Hellmark Knutsson.

Det är inte första gången OECD pekat på det korta lönespannet och har ordinerat Sverige att satsa på sina lärare i form av bland annat bra lön och karriärmöjligheter. Från svenskt håll kan hävdas att det är precis det som görs nu – men det syns inte i OECD:s analys, som bygger på två-tre år gamla siffror. Hur de svenska lärarlönerna 2016 står sig internationellt återstår alltså att se.

Arbetstid

OECD redovisar också hur mycket lärare arbetar, och på den punkten placerar sig Sverige långt över snittet. De 1 767 årsarbetstimmarna hör till de högsta. Det betyder inte att svenska elever har ovanligt många undervisningstimmar, tvärtom.

Svenska grundskoleelever har 754 undervisningstimmar per år medan OECD-snittet ligger på 799 timmar i låg- och mellanstadiet och 915 i högstadiet. Den svenska lärartätheten är något bättre än i OECD som helhet.

(TT)

OECD och Education at a glance

Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har 35 medlemsländer, de flesta i Europa. Men också länder som Japan, Korea, Australien, USA, Kanada och Mexiko är med. OECD:s publikation Education at a glance ges ut årligen. I den jämförs kostnader för undervisning, undervisningstid, lärares löner och arbetstider, andel barn i förskola, övergång till högre studier, vuxenutbildning, och en mängd andra uppgifter. OECD är också ansvariga för den återkommande kunskapsmätningen Pisa. Som bekant har Sverige utmärkt sig med kraftigt försämrade resultat.

Siffror om Sverige

Andel lärare, årskurs 1-6, under 30 år: 7 procent. OECD-snitt: 13 procent Andel lärare, årskurs 1-6, 50 år och äldre: 38 procent. OECD-snitt: 31 procent. Delgruppen 60 år och äldre: 15 procent. OECD-snitt: 6 procent. Ingångslön för lärare, årskurs 7-9 (årslön i US-dollar, köpkraftsjusterat): 32 698. OECD-snitt: 32 485 Lön efter tio år i yrket: 36 673. OECD-snitt :41 613 Lön efter 15 år i yrket: 38 054. OECD-snitt: 44 407 Högsta lön: 43 487. OECD-snitt: 53 557 Arbetstid förlagd i skolan, gymnasielärare: 1 360 timmar per år. OECD-snitt: 1 115 timmar. Total arbetstid, gymnasielärare: 1 767 timmar. OECD-snitt: 1 588 timmar. Siffrorna är från 2013 och 2014. Källa: Education at a glance 2016