Regeringen räknar med en BNP-tillväxt på 3,5 procent i år och 2,3 procent nästa år, i höstbudgetens finansplan. För 2018 ligger tillväxtprognosen på 1,9 procent.
”Svensk ekonomi går starkt och arbetslösheten faller snabbt, men än kvarstår många utmaningar”, skriver finansminister Magdalena Andersson (S) i ett pressmeddelande.
BNP-siffrorna ligger som väntat i linje med prognosen som regeringen presenterade på Harpsund i augusti.
Arbetslösheten beräknas bli 6,8 procent i år, 6,3 procent 2017 och 6,3 procent 2018. Målet att ha EU:s lägsta arbetslöshet till 2020 blir svårt, enligt finansplanen, enligt vilken arbetslösheten 2020 ligger på 6,2 procent.
Sysselsättningen väntas öka med 1,8 procent i år och 1,5 procent 2017. Därefter avtar ökningstakten till 0,6 procent 2018.
Inflationen, mätt som KPI, beräknas öka till 1 procent i år, 1,5 procent 2017 och därefter öka till 2,1 procent 2018.
Riksbankens reporänta beräknas ligga på minus 0,5 procent både i år och nästa år för att därefter höjas till 0,3 procent 2018, enligt regeringens bedömning.
Balans 2018
Regeringen räknar med att den offentliga sektorns finansiella sparande visar på balans i budgeten 2018. Det är en viss förbättring jämfört med beräkningen på Harpsund.
Under 2016 och 2017 beräknas budgetunderskottet bli 0,2 respektive 0,3 procent av BNP.
Finansminister Magdalena Andersson (S). (Foto: Christine Olsson/TT)
”I budgeten för 2017 tar vi ansvar för Sverige och genomför nödvändiga reformer för att värna välfärden, få fler i jobb och möta klimatutmaningen”, skriver finansminister Magdalena Andersson.
Hon trycker på att det har skapats 120 000 nya jobb sedan regeringen tillträdde och att en stram finanspolitik har raderat ut ett underskott på drygt 60 miljarder kronor.
”Detta trots den ansträngning för de offentliga finanserna som det stora antalet asylsökande 2015 innebär. Det ger oss utrymme att genomföra nödvändiga reformer för att möta de utmaningar vi ser, både på längre sikt och här och nu”, skriver Andersson.
Satsningar
Regeringen satsar 23,6 miljarder kronor på reformer under 2017. Satsningarna ökar därefter till 28,1 miljarder 2018, 33,4 miljarder 2019 och 36 miljarder 2020.
Den största posten är 10 miljarder per år till kommuner och landsting.
För att delvis få ihop till reformerna planerar regeringen för en samlad finansiering och budgetförstärkningar på 6,4 miljarder kronor 2017, 26,6 miljarder 2018, 31,3 miljarder 2019 och 24,5 miljarder 2020.
(TT)
