Hårda bud följs av överslätande ord och sedan tuffa besked igen när EU och Turkiet vacklar fram och tillbaka i jakten på sin framtida relation. Trots alla utspel lever ändå samarbetet vidare. Än så länge.

I går var det den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogans tur att låta något mer försonlig igen.

– Vi har ännu inte stängt EU-boken, förklarade presidenten i ett tal i Istanbul – även om han samtidigt påpekade att Turkiet minsann ”alltid haft många andra alternativ”.

Hans EU-minister, Ömer Celik, bjöd för sin del på tuffare ord, framför allt riktade mot EU-parlamentets resolution från förra veckan om att förhandlingarna om ett turkiskt EU-medlemskap borde frysas.

– Om förhandlingarna var objektiva och rättvisa skulle Turkiet ha varit en fullvärdig medlem i dag, hävdade Celik under sitt pågående besök i Bryssel, enligt AFP.

Ilskna utspel

Under tiden kom liknande ord även från diverse EU-håll. Tysklands förbundskansler Angela Merkel konstaterade att några nya förhandlingskapitel med Turkiet absolut inte kan öppnas just nu, medan Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel uttryckte hopp om att Turkiet ”återigen kan bli den partner som jag brukade lita på”.

Uttalandena från båda håll är symptomatiska för hur det har låtit mellan Turkiet och EU allt oftare under 2016.

Inte minst från myndigheterna i Ankara har utspelen ofta varit drastiska och ilskna. EU och dess ledare har kritiserats för att inte göra tillräckligt för att uppfylla den överenskommelse som slöts i våras för att minska flyktingflödet över Egeiska havet. EU-länderna anklagas också för att stödja ”terrorism” genom att inte slå till hårdare mot kurder i exil.

Viktigt för båda

För båda parter är ändå ett fortsatt samarbete viktigare än retoriken. EU vill för allt i världen inte riskera ännu en stor flyktingvåg in från Turkiet. Och för Turkiet är de ekonomiska relationerna till EU nödvändiga – inte minst i ett läge när den turkiska ekonomin på sistone hackat allt mer.

EU har därför råd att exempelvis hålla hårt på reglerna vad gäller den visumfrihet som är betydligt viktigare för Turkiet än för EU.

– Herr Erdogan vet att han en dag kommer att stå till svars för att ha stoppat visumliberaliseringen, säger kommissionsordförande Jean-Claude Juncker i en fransk tidningsintervju.

(TT:s korrespondent i Bryssel)

EU:s uppgörelse med Turkiet

EU-länderna och Turkiet enades i mitten av mars om ett avtal där flyktingar och migranter som anlänt till Grekland efter den 20 mars ska kunna skickas tillbaka. I gengäld ska EU-länderna direkt ta emot syriska flyktingar från läger i Turkiet. Uppgörelsen har inneburit att antalet som sökt sig över Egeiska havet minskat kraftigt under året. Samtidigt har dock väldigt få flyttats i enlighet med avtalet: bara 731 personer har skickats tillbaka till Turkiet, varifrån EU-länderna i sin tur hittills endast tagit emot 2 343 personer. I uppgörelsen i mars ingick även löften om ökat tempo i förhandlingarna om ett turkiskt medlemskap i EU och visumfrihet för turkiska medborgare. För det sistnämnda återstår dock fortfarande en rad formella krav.