Europas reaktion på Apples grundares, Steve Jobs, död har varit blandad, från oreserverad beundran till mild kritik.
Inte olikt när ett statsöverhuvud eller celebritet avlider har Jobs död den 5 oktober gett många och starka reaktioner runtom i världen. Sociala medier såsom Twitter och Facebook svämmades över av meddelanden från människor som uttryckte sin tacksamhet och sorg. Apple-fans samlades vid improviserade Steve Jobs-”altare” framför Appleaffärer.
I Europa och på andra ställen i världen uttryckte många höga politiker sin beundran för vad Jobs åstadkommit.
Den franske presidenten Nicolas Sarkozy kallade Jobs ”en av de största personligheterna i vår tid” på sin Facebook-sida. Den ryske presidenten Dmitry Medvedev blev en ivrig fan av Apple-produkter efter att ha träffat Jobs på en tur genom Silicon Valley år 2010. Jobs visade honom en iPhone som Medvedev dock inte kunde använda i Ryssland.
”En av de största uppfinnarna i vår tid har avlidit. Hans revolutionerande entreprenörskap öppnade väldiga nya horisonter”, twittrade utrikesminister Carl Bildt. Bildt skickade under sin tid som statsminister ett email till Bill Clinton år 1994, vilket var det första utbytet av elektroniska meddelanden mellan två statschefer.
Den europeiska industrin kom med många lovord. Till exempel kom SAP, ett stort tyskt mjukvaruföretag, med ett uttalande som uttryckte sin uppskattning av Jobs för att ha satt
”standarden för innovation: genombrottsidéer som förverkligats i nästan obegränsad skala. Hans ljus kommer att skina över och influera kommande generationer.”
Pressen i Europa uttryckte till största delen uppskattning av Jobs och hur han har format det sätt som människor använder teknologi.
The Telegraph noterade att Jobs ”gjorde mer för att bestämma vilka filmer vi ser, hur vi lyssnar på musik och hur vi arbetar och leker än någon annan person på planeten”.
Men det fanns också kritiska röster. The Telegraph avslutade med att Jobs framgång till stor del berodde på ett ”marknadsföringstrick” där det gällde att övertyga [konsumenter] om att köpet av en Apple-produkt medförde medlemskap i en exklusiv och visionär klubb, till och med när det var fullkompligt uppenbart att företagets apparater var allmänt förekommande.
The Guardian karakteriserade honom som en ”välvillig diktator”, eftersom han i sitt sökande efter den bästa kundupplevelsen utövade absolut kontroll över varje del av produktutvecklingen, och använde sig av strikt hemlighetsmakeri medan han utövade hårda metoder i sin ledarroll.
För många var han, enligt vad tidningen slog fast, ”den verklige Silicon Valley-hjälten … som byggde ett av världens rikaste och mest framgångsrika företag mot alla odds, och använde sin egen smak, sina egna talanger och sin viljestyrka.”
Översatt från engelska