Under första kvartalet 2016 skapade det kinesiska finanssystemet 712 miljarder dollar genom nya lån. Detta är den högsta noteringen för utlåning någonsin – till och med högre än 2009 efter den globala finanskrisen.
Eftersom Kina redan har en av de högsta skuldsättningarna i världen låter analytiker nu larmklockorna ringa. Enligt en uppskattning av Rabobank har Kina en skuldbörda på hela 346 procent av BNP, medan analytiker som räknat lägre har landat på 250 procent.
”Kina har konstruerat ännu en kreditboom i syfte att stoppa den snabba nedgången för landets tillväxt”, skriver Marcus Wright på Royal Bank of Scotland.
Kreditgivningen som byggde upp skuldbördan efter den dåvarande finanskrisen användes huvudsakligen till projekt med litet eller obefintligt ekonomiskt realvärde. Därför ser analytikern Marcus Wright den ökade skuldsättningen i år som ytterligare ett steg ”bort ifrån vad som är önskvärt”.
Årets kreditboom påminner om skuldkurvan under finanskriserna. (Royal Bank of Scotland)
Regimen vill lugna omvärlden
Även den kinesiska regimen erkänner behoven av att dämpa investeringstakten, kapa överkapacitet i produktionen och balansera ekonomin till att styras mer av inhemsk konsumtion.
Hur kommenterar då regimens språkrör nyhetsbyrån Xinhua första kvartalets rekordnotering av nya lån? I en artikel från 2 maj försöker man lugna omvärlden.
Kinas dåliga lån många gånger större än officiella siffror
”Kina kommer inte att tillgripa stora stimulansåtgärder; beslutsfattarna är mycket väl medvetna om konsekvenserna av en sådan kortsiktig politik”, skriver den officiella nyhetsbyrån och tillägger att ”farhågorna är ogrundade” och att ”den snabba låneökningen bara är tillfällig”.
Xinhua talar här som om det första kvartalets rekordstora utlåning inte redan har inträffat, och som om bankerna skulle vara oberoende av landets politiska styre. Då de flesta banker i Kina ägs av centrala eller regionala delar av styret är varje ökning av skuldbördan liktydig med officiell stimulanspolitik, vilket Mark DeWeaver visar i sin bok ”Animal Spirits With Chinese Characteristics”.
Budgetunderskott i procent av BNP (bruttonationalprodukten). (Royal Bank of Scotland)
Högsta budgetunderskottet på 34 år
Intressant är också att titta på budgetunderskottet. Kina brukar historiskt ha ett budgetunderskott på 1 procent, med ett tydligt undantag efter den globala finanskrisen då underskottet närmade sig 3 procent. I år räknar regimen med ett underskott på minst 3 procent, det högsta på 34 år.
Ändå vill Xinhua framhålla att dagens höga skuldtryck långsiktigt blir produktivt för landets BNP, till skillnad från 2009. Detta genom att de nya lånen går till att starta långsiktiga program, stöd till småföretag och att underlätta konsumtion såsom bostadsprojekt. Det lär dock bli svårt för statistikmyndigheterna att räkna bostadsprojekt som konsumtion, även om den kinesiska regimen gärna trollar med statistiken.
Kina fortsätter att skapa tillväxt grundat på lån
Royal Bank of Scotland tror istället att Kina har exakt samma problem nu som tidigare och att de styrande har övergivit inriktningen att balansera ekonomin.
”Ekonomin fortsätter att lida av en överdriven tilltro till investeringsdriven tillväxt, en låg andel av BNP som går till hushållsinkomster, en överkapacitet inom nyckelsektorer, dolda icke-presterande lån inom banksektorn och ett reaktivt beslutsfattande som misslyckas med att möta de underliggande störningarna i ekonomin.”
Eller för att använda ett citat från den kände psykologen Abraham Maslow: ”En person vars enda verktyg är en hammare kommer snart att behandla allt som om det vore en spik.
Kinas fastighetsmarknad hotar den reala ekonomin
