Staten ska få ett större inflytande över skolans resurser, lärarna ska kunna klättra högre i karriären, och alla ska tvingas göra ett aktivt skolval. Så ser några av punkterna ut i Skolkommissionens delbetänkande.
– I många andra länder betraktar man skolpolitik ungefär som säkerhetspolitik, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
Skolkommissionen presenterar i dag flera förslag på hur krisen kan lösas i den svenska skolan. På en presskonferens i Stockholm föreslår kommissionen att ett flertal mål med etappsteg införs, för att successivt höja kvaliteten i skolan och skolresultaten.
Censurerad Kinautbildning förlängs trots kritik
– Kunskapsresultaten ska förbättras i alla målgrupper, både i högpresterande och lågpresterande grupper. Läsförståelse i Pisa ska vara en indikator på hur väl målen nås, säger Anna Ekström, ordförande för Skolkommissionen, vid presskonferensen.
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) säger att en stark ansvarskultur är viktig för att skolsystem lyckas:
– Var du bor ska inte påverka dina skolresultat. Staten har ansvar för en likvärdig utbildning.
Mål saknas
OECD har påpekat att Sverige gör för lite för likvärdigheten i svenska skolan. Detta är en akut punkt, säger Ekström, särskilt med tanke på den stora invandringen sedan i höstas. Boendesegregationen måste också minska, och nyanlända elever måste fördelas jämnare över landet.
Kommissionens uppdrag är att ta fram ett antal nationella målsättningar. Många andra länder arbetar redan med nationella mål, men sådana har hittills saknats i Sverige.
– Poängen är att hålla koll på om den svenska skolan utvecklas i rätt riktning. Därför föreslår vi ett antal mål när det gäller kunskapsresultat, likvärdighet och kvalitet i undervisningen, säger Ekström till TT.
Statligt stöd
Staten bör öka sin styrning av hur de svenska skolorna finansieras och även bli mer aktiv i sitt stöd på regional nivå, anser Skolkommissionen.
– OECD pekade på ett antal svagheter i den svenska skolan när de gjorde sin stora granskning av svenska skolan. Rapporten är en viktig nyckel för oss, säger Anna Ekström till TT.
Skolkommissionen vill även att möjligheterna för lärare att fortbilda sig och utvecklas under hela yrkeslivet ska stärkas. Bland annat ska lärare kunna klättra flera pinnhål på karriärstegen, i stället för det enda steg till förstelärare som finns i dag.
Alla ska välja
Skolkommissionen bedömer, precis som Friskolekommittén, att friskolorna och valfriheten är här för att stanna. Men för att bryta skolsegregationen överväger kommissionen att föreslå obligatoriskt skolval. Man överväger också en bestämmelse om att skolornas huvudmän och rektorer ska verka för en så bred social sammansättning av elever som möjligt.
De nationella målen är uppsatta på en tioårsperiod.
– Den svenska skolan har haft en negativ resultatutveckling under ett långt antal år. Det är självklart svårt att vända, men många andra länder arbetar med nationella målsättningar och har uppnått ordentliga förbättringar på kortare tid än tio år, säger Anna Ekström till TT.
Björklund kritisk
”En obegriplig halvmesyr”. Så sammanfattar Liberalernas partiledare Jan Björklund Skolkommissionens delbetänkande.
– Kommissionen gör en totalsågning av kommunaliseringen av skolan, men slutsatsen är ändå att kommunerna ska få en chans till att ha ansvaret för skolan. Jag tycker att den logiska slutsatsen vore att förstatliga skolan, men den slutsatsen vågar kommissionen inte skriva för de vet att den inte faller regeringen i smaken, säger Jan Björklund till TT.
Moderaterna ser positivt på flera av kommissionens förslag, som att det fria skolvalet är här för att stanna och mer kompetensutveckling av lärare. Däremot efterlyser M en större tydlighet kring frågorna om styrning och ledning.
– Hela styrkedjan behöver ses över och där har Skolkommissionen inga skarpa förslag, säger Camilla Waltersson Grönvall, partiets utbildningspolitiska talesperson.
Hon kritiserar också regeringens brist på handlingskraft.
– Jag konstatera att vi har en utbildningsminister som innan han tillträdde sade att han skulle lösa skolans problem på 100 dagar. Men med de förslag vi får från Skolkommissionen i dag är det väldigt tydligt att den här regeringen inte kommer att kunna åstadkomma något för Sveriges skolelever under den här mandatperioden.
| Delbetänkandet i korthet |
| Förslag och överväganden:
Starkare statlig styrning av skolans finansiella resurser. Två olika modeller övervägs: det ena är att staten styr resursfördelningen till undervisning och elevhälsa, det andra att staten styr resursfördelningen för hela skolverksamheten. Staten ska bli mer aktiv i sitt stöd och arbeta för ett bättre samarbete mellan skolhuvudmän och skolor. Lärar- och skolledaryrket måste bli mer attraktivt. Det ska bland annat ske genom att införa ett mer systematiskt arbete med kompetensutveckling av lärare. Kommissionen överväger förslag om obligatoriskt skolval för att bryta skolsegregationen. Delbetänkandet är en grund för Skolkommissionens slutliga förslag, som ska presenteras i januari nästa år. Källa: Skolkommissionen |
