Sima Guang (1019-1086) som levde under Norra Songdynastin nådde berömmelse som tänkare och historiker. Han sammanställde i kronologisk ordning Kinas första historiebok, krönikan Zizhi Tongjian (Comprehensive Mirror for Aid in Government).

Han förespråkade principerna ”Ha ett upprätt hjärta och förädla moralen”, och fungerade som en konfuciansk förebild genom att i sitt levene visa lojalitet, vördnad för föräldrarna, rättfärdighet och integritet.

Sima Guang tänkte sig att en rättfärdig person har ärlighet i sitt hjärta. Själv förädlade han sig strikt för att upprätthålla ärligheten i hjärtat, och han matchade konsekvent ord med handling.

Han sammanfattade det en gång så här när han blev tillfrågad: ”Det är inget speciellt med mig, allt jag gör är att följa mitt samvete och jag har ingenting att dölja”. Ett exempel på det var när hans häst var till salu. Han påpekade då att hästen regelbundet blev sjuk på somrarna.

Sima Guang var mycket bevandrad i historia. Han förstod på djupet att härskarna måste kunna sin historia för att lära sig av det och därigenom undvika att göra samma misstag.

När han tjänstgjorde vid hovet märkte han att det fanns så många historiska böcker att ingen skulle hinna läsa dem klart under sin livstid. Därför bestämde han sig för att sammanställa en heltäckande historiebok på ett systematiskt och koncist sätt.

Med kejsarens stöd kallade Sima Guang till sig många välkända forskare för att skriva olika kapitel, som han sedan sammanställde till en heltäckande historiebok. Hans son deltog också som ansvarig för korrekturläsningen.

Boken har ett rikt faktainnehåll som var överskådligt ordnat enligt tydliga teman med kortfattade, flytande, detaljerade och levande stycken.

Det tog Sima Guang nitton år att fullborda denna fina historiska krönika ”Zizhi Tongjian”. Titeln betyder ”känna till det förflutna och hjälpa kejsaren styra dynasti”.

Boken har 294 volymer och cirka tre miljoner kinesiska tecken. Den omfattar mer än 1 362 år av kinesisk historia från år 403 f. Kr. till 959 e. Kr. Sima Guang hoppades att regenter skulle använda boken som referens för att lära sig av tidigare dynastiers historiska lärdomar, likt hur människor använder spegeln för att kontrollera utseendet.

Genom att läsa boken var förhoppningen att kejsarna skulle veta hur man främjar godhet och undertrycka det onda, väljer det rätta och överger det felaktiga, för då skulle människor kunna glädjas åt ett klokt styre.

Bidragen till boken var inte bara ren historia utan beskriver i detalj perioder av välstånd tillsammans med dess seder, astronomi och geografi. Detta har många historiker berömt eftersom senare tiders akademiker därmed fick tillgång till värdefulla kulturella dokument. En historiker sade att boken är oumbärlig för Kina, den är ett måste för ambitiösa forskare.

När Sima Guang var statsminister och bodde i huvudstaden påverkades många människor av hans uppriktighet och integritet. Folk från alla samhällsskikt motiverades att hålla sig till de etiska koderna. Det fanns till och med ett talesätt om syndarna ”(stackars krake) har du inte hört talas om den vördade Sima Guang?”

Efter Sima Guangs död sörjde kejsaren djupt och hovets dagliga möten inställdes under tre dagar. Allmänheten sörjde honom också och tiotusentals kom frivilligt till hans begravning.

För många kinesiska barn är Sima Guang känd som barnhjälten som räddade sin vän från att drunkna i en keramisk vattentank genom att slå sönder den med en stor sten.