Riksbanken rör inte reporäntan och en räntehöjning ligger cirka ett år fram i tiden, enligt banken. En stark konjunktur och stigande inflation präglar Sverige, men läget i omvärlden är osäkert, säger riksbankschefen vid en pressträff.

Riksbankschefen Stefan Ingves beskriver bankens senaste möte som ett ”mellanmöte” när han talade om beslutet att lämna reporäntan oförändrad på minus 0,50 procent.

– Utvecklingen sedan vi var här senast i juli månad har blivit i stort sett i linje med våra prognoser, säger Ingves vid en pressträff, och lutar sig mot den starka svenska konjunkturen.

Oro i omvärlden

Trög återhämtning och osäkerhet i Europa och Storbritannien pekas dock ut som orosmoln.

– Summa summarum är det viktigt att vi får en förstärkning i omvärlden, säger Ingves.

Han räknar med att efterfrågan på arbetskraft kommer att öka och priserna stiga som en effekt av den starka svenska konjunkturen och noterar även att allt fler företag ser en brist på arbetskraft.

Det innebär att det är lättare att höja löner och därmed få upp inflationen, enligt Ingves.

Riksbanken höjer sin inflationsprognos för i år till 1,1 procent, mot tidigare 1,0 procent. Inflationen 2017 beräknas till 1,7 procent, vilket är oförändrat. För 2018 räknar Riksbanken med att inflationen stiger till 2,5 procent.

Långsam höjning

En expansiv penningpolitik är en förutsättning för en fortsatt stark konjunktur, anser Ingves.

Han räknar med att Riksbanken har nått inflationsmålet på 2 procent 2017.

Riksbanken rör inte heller räntebanan den här gången. En räntehöjning väntas först under andra halvåret 2017, och räntan beräknas ha nått noll någon gång under 2018.

– Vi väntar oss att höja räntan långsamt, med början 2017.

Köpen av statsobligationer fortsätter upp till nästan 250 miljarder kronor, vilket skjuter till pengar i ekonomin och därmed trycker upp inflationen, enligt Ingves.

En effekt är att kronan har försvagats av de penningpolitiska stimulanserna, vilket bidrar till prisökningar i svensk ekonomi.

Hög beredskap

Han utesluter inte nya stimulansåtgärder, som även kan komma mellan ordinarie penningpolitiska möten.

– När det gäller penningpolitiken i en osäker värld har vi fortfarande hög beredskap. Vi kan fortfarande sänka reporäntan. Minus 0,5 procent är inte i teknisk mening en botten för hur lågt man kan gå, säger han.

Han kan även se situationer som innebär att det behövs mer stödköp av obligationer.

Räntebeskedet var i linje med vad analytikerna hade väntat sig.

– För en gångs skull har ju inflationen utvecklats som Riksbanken har trott, säger Tor Borg, chefsekonom på det statliga bolåneföretaget SBAB.

Många bedömare tror att stödköpen av obligationer kommer att förlängas.

”Ligger lite högt”

– Vi tycker att Riksbanken ligger lite högt i inflationsprognosen. Det lutar nog åt att Riksbanken lite senare i år kommer att annonsera en liten förlängning av de här uppköpsprogrammen, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

Tor Borg på SBAB har samma resonemang. Han tror därför att Riksbankens nästa räntehöjning kommer först 2018, vilket gör att man som låntagare kan räkna med fortsatt nedtryckta korta boräntor under drygt ett år till.

– Och jag tror det kommer att ta tid innan vi är uppe i någon sorts normala räntenivåer igen. Vi pratar om flera år, säger han.
Enligt Borg har läget på bostadsmarknaden svalnat sedan i våras och han räknar med att denna trend fortsätter när amorteringskravet börjar slå igenom på bredare front.

– Känslan av panik när det gäller hushållens skuldsättning, att man måste agera här och nu, den har lagt sig lite grann.

Oviss fortsättning

Men frågan är vad som händer på marknaden om Riksbanken börjar köpa bostadsobligationer. Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, tycker att Riksbanken duckar för en del svåra frågor.

Med omkring 40 procent av statsobligationerna på sin balansräkning till årsskiftet måste Riksbanken börja titta på alternativ, som kommun- eller bostadsobligationer.

– Riksbanken är oroad för hushållens skuldsättning. Och köper man bostadsobligationer blir det förmodligen ännu billigare att låna än vad det är i dag, säger Breman.

(TT)

 

Riksbankens prognos

Riksbanken höjer sin inflationsprognos för 2016 till 1,1 procent, mot 1,0 procent i juliprognosen. Inflationen 2017 beräknas till 1,7 procent, vilket är oförändrat, och 2018 till 2,5 procent. BNP-prognosen skrivs ner till 3,2 procent i år, från tidigare 3,6 procent. För 2017 och 2018 bekräftas prognosen på 2,2 respektive 2,4 procent. Arbetslösheten blir enligt Riksbanken 6,9 procent i år, 6,7 procent 2017 och 6,7 procent 2018. Det är oförändrat jämfört med juliprognosen. Källa: Riksbanken