En sänkt BNP-prognos och en ganska stram budget är vad som väntas när finansminister Magdalena Andersson (S) lägger fram prognoserna för årets budget. Ingångsvärdena ser bra ut. Men svensk ekonomi har bromsat in snabbare än väntat.

Regeringens budgetsamtal drar igång på allvar på onsdagen på Harpsund. Höjdpunkten första dagen blir nya prognoser från finansminister Magdalena Andersson (S).

Valåret 2018 hägrar och regeringen ställs samtidigt inför en omställning till en väsentligt lägre tillväxt. I vårpropositionen räknade regeringen med en tillväxt på 3,8 procent i år och 2,2 procent nästa år.

– Det är för högt. Jag tror snarare vi landar på tre procent i år och två nästa år, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

– Det är stor skillnad mot de 3-4 procent vi har haft de senaste åren. Du får betydligt lägre skatteintäkter, tillägger hon.

Obalanser bidrar

Även andra bedömare, som SEB-ekonomen Daniel Bergvall, räknar med att finansminister Magdalena Andersson (S) måste sänka sin BNP-prognos efter sommarens oväntat svaga tillväxt i andra kvartalet. Men han betonar samtidigt att stora delar av ekonomin fortfarande går väldigt bra.

– Sysselsättningen ökar och arbetslösheten går ner. Det kom en ny siffra för påbörjade bostäder förra veckan, som var väldigt hög, säger han.

Han pekar även på hur obalanser i ekonomin faktiskt bidrar positivt. Förutom ökade bostadsinvesteringar handlar det om migrationen, som driver på offentlig konsumtion. Samtidigt gör den låga inflationen att Riksbanken fortsätter med minusränta och stödköp av statspapper.

– Det är inte bara staten. Det finns ett ganska stort tryck för ökade offentliga utgifter och investeringar, som jag tror kommer ligga kvar under flera år, säger Bergvall.

Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, noterar högre skatteintäkter och lägre utgifter än väntat i år.

– Det gör att det statsfinansiellt ser väldigt bra ut, säger hon.

År med underskott

Effekter av de nya budgetregler som träder i kraft 2019, med sänkt överskottsmål fast med ett nytt så kallat skuldankare, väntas gå att skönja redan nu. Breman räknar med försiktighet när det gäller nya utgifter och en budget nära balans efter alla år med underskott.

– Jag tror att regeringen vill framställa det som att man har lyckats sanera budgeten och att man kommer tillbaka till en budget med lite överskott på sikt, säger hon.

Bergvall är inne på samma spår:
– Även om man i princip har frångått principen om krona-för-krona kommer alla reformer ha finansiering om regeringen inte vill skicka signalen att man inte följer den nya överenskommelsen.

(TT)

Nytt budgetramverk på väg

Det nya finanspolitiska ramverket ska träda i kraft först 2019, men antas redan få effekter på hur sittande och framtida regeringar hanterar sin budget. Överskottsmålet sänks från dagens 1 procent till 0,33 procent av BNP över en konjunkturcykel. Samtidigt införs ett så kallat skuldankare, ett riktmärke för statsskulden, på 35 procent av BNP. Avvikelser ska förklaras av regeringen, som även måste presentera planer för hur de ska hanteras. Den offentliga skulden uppgår till 41 procent av BNP. Och den offentliga budgeten hade 2015 ett underskott på 0,1 procent av BNP, det sjunde året i rad utan överskott. År Budgetunderskott, procent av BNP 2007 3,3 2008 2,0 2009 -0,7 2010 0 2011 -0,1 2012 -0,9 2013 -1,4 2014 -1,6 2015 -0,1 Källor: Ekonomistyrningsverket, Kommittén om översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande, Fi 2015:06