Regeringen vill genom en utredning se över möjligheterna att använda det så kallade PKU-registret för ”brottsutredande ändamål”. Miljontals svenskar finns i forskningsregistret, som innehåller blodprover från alla som är födda 1975 eller senare.

Registret finns till för medicinska ändamål och enligt nuvarande lagstiftning får uppgifter från registret inte användas för exempelvis brottsutredningar, något regeringen nu vill se över.

-Vi har inte satt ner foten i sak, säger justitieminister Morgan Johansson till TT.

Analys och förslag

I direktiven till utredaren står att denna ska analysera och lämna förslag om ”användningen av vävnadsprover från PKU-biobanken och andra biobanker ska vara tillåten för utredning av allvarliga brott”.

Frågan är kontroversiell, eftersom dna från alla svenskar födda 1975 eller senare finns i registret.

Saken ställdes på sin spets 2003 när dåvarande utrikesminister Anna Lindh mördades, då polisen lyckades identifiera mördaren Mijailo Mijailovic med hjälp av blodprover från PKU-registret. Trots protester från hälso- och sjukvården hämtade polisen prover från registret.

Efter några år var det dags igen, när Västerbottenspolisen ville ha ut dna-prover från den misstänkte Hagamannen, något Karolinska universitetssjukhuset – där proverna förvaras – vägrade att gå med på.

– Mig veterligen har det aldrig hänt att polisen hämtat ut prover från registret, inte sedan mordet på Anna Lindh. Då var biobankslagen ny, men nu finns en praxis att det måste finnas ett domstolsbeslut, men så vitt jag vet har det aldrig hänt att prover hämtats ut, säger Lene Sörensen, biträdande biobanksansvarig för PKU-proverna.

Hon tycker att en eventuell användning av proverna för utredning av brott är problematisk.

– Registret är en förtroendefråga. Risken finns att registret blir mindre heltäckande om polisen kan hämta ut prover.

Inte sökbart register

PKU-registret är inget sökbart register. I fallet med Anna Lindhs mördare var det först när polisen hade namnet på en misstänkt som man fick användning av registret. Ur Mijailo Mijailovic PKU-prov tog man fram en dna-profil som sedan jämfördes med dna från mordvapnet – och fick träff.

PKU-registret användes också – genom en tillfällig ändring av biobankslagen – vid identifieringen av de svenskar som omkom i tsunamin i Sydostasien den 26 december 2004. Även där visste man för vilka personer man skulle begära ut PKU-prov.

Att registret inte är tillgängligt för brottsutredare har bland annat kritiserats av poliser som jobbar med gamla olösta mord. Men någon officiell kommentar vill Polismyndigheten inte lämna med anledning av utredningen.

PKU-registret har ett forskningsändamål och syftar bland annat till att spåra i dagsläget 24 olika sjukdomar. Ursprungssyftet var att spåra sjukdomen PKU, en ämnesomsättningssjukdom.

PKU-registret

PKU-prov började tas redan 1965 för att diagnosticera ett antal medfödda sjukdomar för vilka det är viktigt att starta behandling tidigt. Efter analyserna sparas proverna i en biobank, PKU-biobanken. De prover som finns sparade är från dem som är födda 1 januari 1975 och senare. Proverna började sparas för att man skulle kunna göra nya analyser om ett barn senare utvecklade sjukdom. Detta för att kunna förbättra och utveckla testen och även kunna lägga till nya sjukdomar. PKU-provet tas på alla nyfödda i Sverige och är inget register med dna, men det går att utvinna dna ur ett PKU-prov. Källa: Karolinska.se