Bland uppvärmningspropagandan inför de ”två mötena”, de två stora politiska mötena som hålls i Peking denna vecka, fanns en jämförelse av två bilder: En bild från en presskonferens från 2001 bredvid en bild från årets konferens. På den första bilden var podiet täckt med färska blommor, men på den nyare bilden fanns de inte där.
– Media håller noggrann koll på den nya atmosfären här på de två mötena, man känner doften av sparsamhet, sade en allvarlig nyhetsuppläsare på den officiella TV-kanalen Hebei Satellite.
Denna sparsamhet som man skryter om ska reflektera tonen från det nya ledarskapet under Xi Jinping, som blev Kinesiska kommunistpartiets generalsekreterare i november.
Den har dock inte tagits emot väl av den allt mer politiskt insatta och uppkopplade befolkningen, som på ett otal olika nätforum har gjort narr av den tillgjorda uppvisningen och påpekat att korruptionen grasserar inom partiet, och att den gör av med mycket mer pengar än några blommor.
Det möte som pågår nu – den nationella folkkongressen och den politiskt rådgivande konferensen, som håller möten i Peking under två veckor – används för att betona en del av den politik som Xi vill driva igenom under detta första skede av hans ledarskap.
Dessa två möten hålls varje år, men i år kröns kommunistpartiets nya ledargalleri med sina respektive roller inom den kinesiska staten: Xi Jinping blir ordförande för Folkrepubliken Kina, och hans högra hand, Li Keqiang, ersätter Wen Jiabao som premiärminister. Wen, som fortfarande är premiärminister (posten överlämnas på mötets sista dag) levererade sin arbetsrapport de 5 mars, där han betonade vad han kallade ledarskapets framgångar och misslyckanden under de senaste fem åren,
Wen, som ofta visar känslor offentligt, sade i sina avslutande kommentarer till sin 30-sidiga arbetsrapport:
– Låt oss förenas som en person under partiets centralkommittés och generalsekreteraren, kamrat Xi Jinpings, ledning, och avsluta byggandet av ett i alla avseenden måttfullt blomstrande samhälle.
Andra saker som man kommer att diskutera eller genomföra politiska åtgärder för är sådant som att flytta om i byråkratin, mindre förändringar i kontrollen av de statligt ägda företagen, och steg för att minska den smog som plågar landet.
Många observatörer av det kinesiska politiska systemet ser dock mötena som mestadels en ”blomvas”-tillställning; ett försök att visa att Kina faktiskt inte styrs av en liten grupp män i toppen. Men den verkliga makten ligger faktiskt hos kommunistpartiet, som är överordnat de 3 000 delegater som skickats till Peking.
Följaktligen, menar analytiker, så beslutas ingenting av statens verkliga angelägenheter under de här mötena.
– Frågorna som diskuteras är sådant som redan har beslutats. Ledarskapet behöver en godkännandestämpel, så nu ska den sättas på dokumentet, sade Cheng Xiaonong, före detta assistent till den utrensade och nu avlidne kinesiske reformisten Zhao Ziyang.
Det kräver att tusentals ”folkrepresentanter”, klädda i militärkläder eller folkdräkt räcker upp handen i en skenomröstning i en eller annan politisk fråga.
De här personerna är noggrant utvalda för politisk pålitlighet, och de flesta av dem är medlemmar av kommunistpartiet och utvalda av kommunistpartiet.
– När det gäller representanter i den politiskt rådgivande konferensen så handlar det inte om att den enskilde personen vill göra det, sade Ge Jianxiong, som själv är delegat, och chefsbibliotekarie på Shandonguniversitetet, i en intervju med Financial Times Chinese.
– Om det gäller en icke partimedlem så lämnar enhetsfrontsdepartementet in ditt namn, och om det är en partimedlem så är det organisationsdepartementet. Sedan godkänns de av partiets centrala ledning, sade Ge.
Den heltäckande partikontrollen över processen, som från början var avsedd att visa att kommunistpartiets styre även tar in andra institutionella krafter, avslöjar hela charaden, enligt Hu Ping, en erfaren kommentator och analytiker av den kinesiska regimen som är baserad i new York.
– Man samlar folk som läser upp ett manus. Till och med identiteten på de personer som deltar är utvald. De kanske vill ha lite nya ansikten, exempelvis en kvinna, då hittar de en kvinna. Behöver de gräsrotsarbetare, hittar de en gräsrotsarbetare. Vill de ha en bonde, hittar de en bonde, sade han.
Hu Ping refererade till den intervju från 2010 med aktivisten och konstnären Ai Weiwei, och den mycket populära webbportalen QQ:s chefredaktör, Li Yuxiao.
Li sade att när hans företag började rapportera från de två mötena på nätet så var de flesta kommentarer negativa, men det fanns ändå några positiva. Efter det vad det dock ”100 procent förolämpningar mot de två mötena, delegaterna och partiets ledning”.
– Vid det laget hade vi inget val, utan tvingades stänga ner kommentarsfunktionen. För så snart man tittade kunde man se att de fullständigt förlorat folkets hjärtan, sade Li.
Kommentarsfunktionen har aktiverats igen för årets möten, men de flesta kommentarer verkar nu vara positiva, vilket indikerar att regimens ökända armé av internetcensorer har ingripit för att filtrera bort de kritiska kommentarerna.
– Hela situationen är ett stort skämt. Ett stort skämt som alla känner till, sade Hu Ping.
Översatt från engelska
