Regeringens mål är att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg och Malmö bättre knyts samman.
Utbyggnaden ska ske i en takt som ekonomin tillåter utan skattehöjningar, men det är inte säkert att regeringen har stöd i riksdagen.
– Vi gör en rejäl satsning på infrastrukturen, säger infrastrukturminister Anna Johansson (S) när hon presenterar regeringens infrastrukturproposition.
Regeringen vill öka den ekonomiska ramen med över 100 miljarder kronor den kommande planperioden.
– Behoven är enorma, säger Johansson.
Propositionen är ett resultat av förhandlingar med budgetpartnern Vänsterpartiet.
Inga skattehöjningar
Jämfört med nuvarande planperiod för åren 2014-2025, som Alliansregeringen rådde över, höjs anslagen för drift och underhåll för järnvägen med 47 procent, enligt Anna Johansson – från 85 till 125 miljarder.
– Det krävs inga skattehöjningar för att den här planen ska kunna finansieras, säger hon.
Infrastrukturministern räknar med att det reformutrymme som ”frigörs” när överskottsmålet ändras ska kunna användas i finansieringen.
– Vi tycker att det är en god idé.
Öka underhållet
– Vi har haft ambitionen att kraftigt öka underhållet, det är viktigt för att få de befintliga anläggningarna att fungera, säger Johansson till TT.
Vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt säger att V hade velat gå längre, men han är ändå relativt nöjd.
– Dels behövs ökningen av underhållsutgifterna, dels måste vi genomföra det som vi lovat, att det ska utföras i statlig regi. Det är för uppsplittrat och det saknas helhetsbild i dag. Görs det här har vi förutsättningar att få ordning på den svenska järnvägen, säger Sjöstedt.
Så sent som i går meddelade Moderaterna att de har svängt sedan valet och nu säger nej. Motiveringen: Det blir för dyrt, är samhällsekonomiskt olönsamt och tar för lång tid att bygga.
– Jag tror att det finns många saker i infrastrukturen som vi kan bli överens om. Problemet är bara att när man börjar ianspråkta väldigt stora belopp för höghastighetsbanorna, då kommer de pengarna att tas från någonting annat, säger Moderaternas ekonomiskpolitiske talesperson Ulf Kristersson.
Kristersson anser att det är ansvarslöst att satsa utan att ha en seriös finansiering klar samtidigt som många andra angelägna projekt kan genomföras ”här och nu”.
Tidigare har Liberalerna svängt till nej och Sverigedemokraterna motsätter sig också höghastighetståg. Kristdemokraterna och Centern vill ännu bygga men har inte bestämt sig slutligt för ett ja.
Ostlänken först
– Vi hade gärna sett en bredare överenskommelse, där vi hade haft samtal partierna emellan. Jag tror att vi fortfarande har möjlighet till det, säger Anna Johansson
Planen sträcker sig fram till 2029, men fram till dess finns ingen ambition att hela höghastighetssystemet ska vara klart. Ett tidigare slutår om 2035 gäller inte längre.
– Ostlänken är den första sträckan i ett tänkt höghastighetssystem och den ska byggstartas 2017, säger Johansson utan att kunna säga när hela systemet ska vara färdigt.
– Planeringsförutsättningarna är inte sådana att vi kan göra det med någon precision.
Centerns trafikpolitiske talesperson Anders Åkesson tolkar regeringens linje som att Ostlänken är den enda sträcka som man nu vet blir av.
– Ostlänken rullas i gång och den finns ju inom nuvarande ram, men resten skjuter man på bortom 2030, säger Åkesson.
Han ser inte att regeringen har reserverat några pengar till ytterligare höghastighetssträckor.
– Jag är glad över att man prioriterar närtidsunderhållet av järnvägen men jag är inte säker på att man betar av den underhållsskuld som finns i och med det.
(TT)
| Fakta: Ny infrastrukturplan |
Källa: Regeringen |
