Sveriges kommuner har kritiserat planerna på ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande unga. Enligt vad TT erfar går regeringen med på att skjuta upp ikraftträdandet
Förslaget har varit ute på remiss och har fått bred kritik, av borgerligt styrda kommuner såväl som av rödgröna storstäder som Malmö, Göteborg och Stockholm.
Många små S-kommuner som har tagit emot ensamkommande har undrat huruvida förslaget, som innebär kraftigt sänkta ersättningar, är tacken för att de har ställt upp. De är oroliga för att kunna tvingas till skattehöjningar eller kraftiga besparingar i kommunens övriga verksamheter.
Sociala medier räddar svenskarna från en ”kultur av självcensur”
Skjuts upp
Regeringen har velat införa det nya systemet redan från årsskiftet. Det är allt för snabbt, hävdar kommunerna och deras samlande organ Sveriges kommuner och landsting (SKL). SKL hävdar att det inte går att ställa om så snabbt. Många kommuner sitter fast i dyra fleråriga avtal för HVB-hem som inte kan sägas upp omgående.
Kommunerna vill skjuta på det nya systemet, många till den 1 januari 2018. Enligt vad TT erfar har regeringen lyssnat på den kritiken och senarelägger det tänkta ikraftträdandet, men inte ända till 2018.
Sänkta ersättningar
Det slutliga förslaget från regeringen presenteras vid en presskonferens klockan 14 i dag. Då kommer det också att framgå om den tagit till sig kritiken även på andra punkter.
Regeringen vill med det nya systemet förenkla regelverket för ersättningar, minska den administrativa bördan, men framförallt spara in på kostnaderna.
Systemet består av flera olika ersättningar. I det förslag som gick ut på remiss i somras föreslogs bland annat att ersättningen till kommunerna för ensamkommande barn under 18 år som är asylsökande eller har uppehållstillstånd ska sänkas från 1 900 kronor till 1 350 kronor per dygn. SKL vill se en höjning till 1 700 kronor.
Olika boenden
För ensamkommande som har fyllt 18 år och fått uppehållstillstånd föreslogs att ersättningen ska sänkas till 750 kronor per dygn. SKL anser att 1 000 bättre motsvarar de faktiska kostnaderna.
SKL är kritiskt till hur regeringen räknat ut schablonbeloppen. Uträkningen bygger på antaganden om hur stor andel av de ensamkommande som placeras på olika typer av boende. Kostnaderna för de olika boendena skiljer sig dock åt. Till exempel är ett HVB-boende mycket dyrare än det nya stödboende som nyligen infördes. Om en kommun har större andel ensamkommande unga på HVB-boenden än vad regeringen antagit är risken att den statliga ersättningen inte räcker.
Upprörda M-politiker
”Nu trampar staten på landets kommuner när man med närmast maffialiknande metoder föreslår förändringar i ersättning till kommunerna för ensamkommande barn”, skrev ett trettiotal moderata kommunalråd i Skåne i en debattartikel nyligen.
Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) skulle regeringen dra in runt sex miljarder kronor på förslaget, rapporterade Dagens Industri (DI) i förra veckan.
– Det blir en knäck för ekonomin, sade då Bettina Kashefi, avgående chefsekonom på SKL till DI.
Regeringen har aviserat att statsbidraget till kommunerna ska höjas med tio miljarder från och med nästa år. Ändå jäser missnöjet i många kommuner.
Kraftig ökning
Regeringen räknar med att 45 000 ensamkommande unga omfattas av det nya systemet nästa år. Siffran omfattar även de som har fyllt 18 år och som fått uppehållstillstånd. De statliga ersättningarna gäller fram till personen fyller 21 år.
För år 2018 är siffran 65 500. Beräkningen bygger dock på Migrationsverkets prognoser över asylsökande från februari. De har skrivits ned sedan dess.
Antalet ensamkommande unga och barn har ökat kraftigt de senaste åren. År 2005 sökte knappt 400 asyl. År 2014 var siffran drygt 7 000 och förra året över 35 000.
