Sedan 1990-talet har riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården ersatts av generella bidrag till kommuner och landsting för att på så vis öka inflytanden över den lokala verksamheten. Och bidragen har ofta inledningsvis en positiv effekt.
Men en granskning från Riksrevisionen visar att utbetalningarna ökar utan tydlig styrning från regeringen. I flera fall är det bidragen som styr prioriteringar av vården och inte de lokala behoven.
Granskningen visar att många av bidragen betalas ut under många år, trots att syftet är att de ska användas kortsiktigt. ”Regeringens oförmåga att avsluta bidrag som pågått under en längre tid försvårar landstingens planering” konstaterar Riksrevisionen i sin rapport.
De riktade statsbidragen utgör omkring en procent av landstingens budget, motsvarande 3,5 miljarder kronor. Regeringen kritiseras även för sitt uppföljningsuppdrag, då riktlinjerna kring bidragen ofta är allmänt hållna och sällan ställer krav på djupare analys eller långsiktig uppföljning.
(TT)
