FN:s Balikonferens om klimatförändring den 3-14 december samlar representanter från över 180 länder för att finna en gemensam handlingsplan för tiden efter 2012 när Kyotoavtalet löper ut. Samtidigt trappar frivilligorganisationerna upp sina krav på uppskjutandet av storskalig produktion av biobränsle som en åtgärd mot global uppvärmning.

De vill att beslutfattarna omvärderar de beslut som kan leda till motsatta klimateffekter, förstöra de livsviktiga regnskogarna och driva lokalbefolkningen från sina hem. Organisationer från Afrika, Asien, Sydamerika, Europa och USA förväntas kräva åtminstone ett uppskov för massproduktion av biobränsle.

Åsikterna går isär
– Det gångna året har visat att människor runt om i världen förstår att ingen kan gömma sig från effekterna av klimatförändring… Allmänhetens förväntningar på att Bali ger svar är stora, sade Yvo de Boer, FN:s chef för klimatkonventionen (UNFCC) i sitt öppningstal på konferensen.

Att klimatförändringen berör alla är de flesta parterna överens om. Därefter går åsikterna isär i frågan om vilket sätt man ska använda för att lösa problemet. Miljöorganisationer riktar hård kritik mot ökad användning av biobränsle för transport, och de rika ländernas utnyttjande av fattiga länder för massproduktionen.

Idag utgör biobränsle cirka en procent av det globala behovet för transportändamål men detta har redan orsakat allvarliga skador på regnskogarna och hotat tillgången på mat i fattiga regioner på grund av stigande matpriser, enligt Biofuelwatch och andra frivilligorganisationer i sin gemensamma informationskampanj inför Balikonferensen.

Forskare förvånad över agrobränslets framfart
Den enormt stora och snabba satsningen på biobränsle har förvånat miljöforskare. Med förvändningar om att minska koldioxidutsläpp har miljoner hektar land omvandlats till storjordbruk där bara en växtart odlas. Detta är så kallad monokultur som kan utarma ekosystemet och leder till storbruk av konstgödsel. Industri med vinstintressen har bidragit till att skapa mandat för storskalig produktion av biobränsle.

– En av de mest oroande faktorerna är främjandet av agrobränsle som en lösning på klimatförändringen. Om man tittar in i förbränningskammaren i en bil kan man framföra det argumentet men inte om man tittar på effekterna på det globala klimatet, sade biobränsleforskare Dr. Rachel Smolker vid en presskonferens om skogsavveckling den 4 november i Bali.

Agrobränsle katastrofalt för hungriga
Rachel Smolker sade att intresset för att tillverka etanol från majs i USA har nått en gräns där sojaodlingar omvandlats till majsplantager, vilket medfört brist på soja. Brasilien, Paraguay och Argentina blir länderna som täcker upp bristen genom att skövla skog för att skapa odlingsmark för soja. Priserna på både soja och majs steg.

Jean Ziegler, FN:s speciella utredare om rättighet till mat, sade vid en konferens den 26 oktober i New York att effekten av att omvandla stora mängder mat till agrobränsle är katastrofalt för hungriga människor. Mängden majs för att framställa en tank etanol räcker för att försörja ett barn i ett år. Priset på majs har inom ett år ökat fyra gånger och priset på vete har fördubblat på grund av den stora efterfrågan på agrobränsle i USA.

Länder i söder betalar priset
Skogsavvecklingen har ökat med åtta procent under de sista tolv månaderna och i vissa områden i Amazonas är det högre. Inom fem år kommer 26 miljoner hektar land i Brasilien att tranformeras till odlingsmark för produktion av agrobränsle. I Borneo och Sumatra sker storskaliga skogsavvecklingar utan ordentliga utredningar om effekterna på klimat och lokalbefolkning.

– Vi kan inte kalla det en lösning för klimatförändring. Kom ihåg att det är länder i norra jordklotet, där vi kör bilar mest för egen nytta, som driver hela den här processen men det är de sydliga länderna där det finns solsken, billig arbetskraft och tillgång på land som betalar priset, sade Dr. Rachel Smolker.

Lokalbefolkningen
Storskalig produktion av agrobränsle hotar inte bara mattillgången men också levnadsvillkoren för lokalbefolkningen. Frivilligorganisationerna kallar biobränsle för agrobränsle för att markera att de framställs från jordbruket och inte från förnybara biologiska processer i naturen. Numera framställs stora volymer biobränsle från exempelvis sockerrör, palmolja, soja, majs och purgerbuske.

Den sistnämnda är en mycket oljerik vild växt som växer yppigt på obrukbar jord och på så sätt inte konkurrerar med odling för mat. Trots detta finns farhågor om att även jordbruksmark används för odling av purgerbuske därför att den ger högre avkastning. I Indien har planer på storodlingar av den här plantan orsakat folkuppror därför att lokalbefolkningen som försörjer sig på skogen drivs från sina hem, rapporterade engelska tidningen New Stateman samt FN:s forum för stamfolk.

Mega oljepalm projekt
Den indonesiska regeringen planerar ett megaprojekt med palmolja i Kalimantan vid gränsen till Malaysia. Projektet innefattar en utökning av 1,8 miljoner hektar palmoljeodlingar, motsvarade storleken på Värmland, för att möta efterfrågan på biobränsle, enligt en rapport från Svenska Naturskyddsföreningen.

Kalimantan megaprojektet har bekräftats av Victoria Tauli-Corpuz, ordförande på FN:s permanenta forum för infödingar, som sade på presskonferensen i Bali den 4 november att stambefolkningen drabbas av projektet.

Tauli-Corpuz uppmärksammade liknade hot mot stambefolkningen som lever i Kongos regnskogar där skövlingen sker för att bereda mark för produktionen av agrobränsle. Även i Indien har planteringen av purgerbuske för oljeutvinning drivit stambefolkningen ifrån sina hem i skogen.

Den indiska regeringen har klassificerat deras hemtrakter i skogen som ödemark för att rättfärdiga planteringen av purgerbuske, sade Vitoria Tauli-Corpuz.

Andra generationens biobränsle
Det så kallade andra generationens biobränsle som ska produceras från trämassa och inte matnyttiga kolhydrater har också mött kritik från Dr. Smolker och andra experter.

Global uppvärmning handlar inte bara om utsläpp av växthusgaser men också om skyddandet och bevarandet av skogen som är en av de naturliga kolsänkorna i naturen. Eukalyptus, poppel och även genmodifierade träd blir sannolikt de nya råvarorna för andra generationens biobränsle. Industrialisering av skogen kan medföra användning av bekämpningsmedel som påverkar ekosystem, tillgång på färskvatten och folkhälsa.

Dr. Rachel Smolker är skeptisk till utvecklingen och ifrågasätter hur träd kan erbjuda bränsle till transporter och samtidigt fungera som kolsänkor.

Spekulerar i affärer
– Å ena sidan föreslår de [internationella samfundet] utsläppsrättigheter för att skydda skogen, å andra sidan föreslår de storskalig utökning av plantagerna för agrobränsle till och med i regnskogen sade Miguel Lovera, ordförande på Global Forest Coalition, ett internationellt nätverk av frivilligorganisationer som vill skydda regnskogen.

Miguel Lovera tycker Balikonferensen ger sken av att man vill söka efter lösningar till klimatförändring men istället spekulerar i affärer.

– Agrobränsleindustrin har ingenting att göra med klimatförändring eller skyddande av det globala klimatet, sade Dr. Smolker och instämmer därmed med Lovera.