Kinesiska kommunistpartiet har lett ett system för organtransplantationer som utredare menar har dödat ett mycket stort antal samvetsfångar. Nu lovar man bot och bättring, trots att man aldrig erkänt att man gjort något fel, och inga har straffats. Dessutom leds reformprocessen av gärningsmännen själva. Vi bör ställa oss frågan: Litar vi på dem?

Det här är själva den springande punkten i glappet mellan utredarnas slutsatser och representanter för det internationella transplantationssamfundets svar. Den 23 juni hölls en hearing i USA:s kongress, där glappet tycktes minska gällande själva frågan om vad som faktiskt skett i Kina. Men när det gäller hoppet om reformer står transplantationssamfundets obotliga optimism mot hårda data.

LEDARE: Dags för svenska politiker att ta ställning i organstöldsfrågan

Hearingen hölls med anledning av en ny, omfattande rapport av de oberoende utredarna David Matas, David Kilgour och Ethan Gutmann som tecknar en bild av ett systematiskt folkmord på samvetsfångar i Kina – främst falungong-utövare – genom att staten stjäl deras organ och säljer dem till patienter.

Ny attityd

Vid hearingen medgav Francis L. Delmonico, före detta ordförande för The Transplantation Society (TTS) att varken han eller hans organisation kunde bekräfta att övergreppen kring transplantationer i Kina har upphört. Han sade flera gånger att han inte hade någon som helst insyn i de många hemlighetsfulla militärsjukhusen i Kina, och att han inte ens fått något slags styrd och tillrättalagd visning av dem. Inte heller bestred han de bevis på organstölder i massiv skala (som en av utfrågarna kallade ”Nazi-liknande”) som presenterades av utredarna.

Det här var en ny attityd från en företrädare för det internationella transplantationssamfundet. Tidigare har man varit motvillig att erkänna de bevis som framkommit, något som också setts som ett problem i olika lagstiftande församlingar i väst, när de har övervägt hur de själva ska ställa sig i frågan.

”Delmonico sätter sitt hopp till organisationen China Organ Transplant Development Foundation, men mycket av det han sade om organisationen visar sig inte stämma.”

– Jag är inte här för att säga åt er att inte oroa er. Jag är inte här för att bekräfta. Det är inte mitt jobb… Jag är bara här för att säga att det internationella samfundet medger att den här fasansfulla hanteringen pågår i Kina, och att det vill se en ändring, sade Delmonico.

Däremot var han obegripligt optimistisk när det gällde möjligheten till reformer. Han menade att det nyligen utkämpats en strid om kontrollen över Kinas transplantationsindustri – och att de goda krafterna har vunnit.

Oklara uppgifter

Under kirurgerna Huang Jiefu (som också är en högt uppsatt partitjänsteman) och hans skyddsling Wang Haibo har en grupp unga, etiska transplantationskirurger bildats som Delmonico tror ska reformera transplantationsindustrin i Kina.

Delmonico sätter sitt hopp till organisationen China Organ Transplant Development Foundation, men mycket av det han sade om organisationen visar sig inte stämma.

Först och främst är den inte oberoende, vilket han hävdade. Den finansieras primärt av Hongkongmagnaten Li Ka-shing, som har omfattande kopplingar till Kinesiska kommunistpartiet, och den leds av nämnde Huang Jiefu – en högt uppsatt partitjänsteman.

Utredaren och människorättsadvokaten David Matas kallade den här organisationen för en ”statligt styrd icke-statlig organisation” och konstaterade att repressiva regimer ofta använder sådana som fronter.

– Det här är en del av den kontext som TTS missar, sade han.

”Bjudresor”

En annan av utredarna Ethan Gutmann liknade Li Ka-shing, som ju är verksam i det formellt sett friare Hongkong, med Armand Hammer, en amerikansk industrimagnat med omfattande kopplingar till Sovjetunionen.

Enligt Delmonico finansierar organisationen resor och logi för västerländska transplantationskirurger som honom själv, där de visas runt på kinesiska sjukhus för att se framgångarna inom transplantationsreformerna. Gutmann avfärdade det hela som ”bjudresor”, och forskaren Anne-Marie Brady, som studerat kommunistpartiets hantering av utlänningar, noterade att den här sortens visningar ofta är helt genomregisserade.

”Sådana här försök att vilseleda hjälper Kinesiska kommunistpartiet att mörka ett brott mot mänskligheten.”

– Ethan Gutmann, journalist och författare

Det finns en hel partiapparat vars uppgift är att träna partikadrer i hur de ska ”kommunicera med sympatiskt inställda utlänningar på ett sätt som är extremt tilltalande för dem”, skriver Brady.

Oklara regimkopplingar

Delmonico uttryckte sig också oklart kring Huang Jiefus koppling till Kinas regim, och man kunde få intrycket av att han inte längre tjänade under staten. Detta stämmer dock inte heller. Huang har ett halvdussin viktiga titlar inom partiapparaten; bland annat är han biträdande chef för det utskott som har hand om de högsta ledarnas hälsa samt delegat och biträdande utskottsordförande i Politiskt rådgivande konferensen (ett partiorgan som ska ge sken av pluralism inom enpartistaten Kina). I en intervju med statliga CCTV sade han att hans PR-roll i transplantationsfrågan givits honom direkt av partiets högsta ledning. Dessutom är han en av ledarna för det nyligen etablerade utskott som tar fram lagförslag inom transplantationssektorn. Inget av detta klargjordes för kongressens utfrågare.

Det sistnämnda utskottet – Kinas organdonations- och transplantationskommitté – bildades den 14 april. Det administrativa centret för organdonationer drivs tillsammans med kinesiska röda korset, som varit inblandat i flera skandaler på senare år. Nästan alla av dess medlemmar har genomfört massor – ibland tusentals – transplantationer under det rådande organstöldssystemet. Vissa är högt uppsatta militärkirurger som till och med misstänks för att ha deltagit i organextraktioner från levande människor som dör i processen.

En av medlemmarna, Zheng Shushen, har även haft en mycket aktiv roll i förföljelsen av falungong, och falungong-utövare misstänks som sagt vara den absolut svårast drabbade gruppen när det gäller organstölder. Men mest uppseendeväckande är ändå kanske att Shen Zhongyang sitter i utskottet. Shen byggde upp den enormt omfattande och lukrativa transplantationsverksamheten på Tianjins första centralsjukhus som Epoch Times tidigare granskat. Till och med Delmonico själv använde Tianjins första centralsjukhus som exempel när han kritiserade Kinas korrupta transplantationssystem 2014.

Försök att vilseleda

Delmonico förde även fram att Wang Haibo, Huang Jiefus nämnde medarbetare, suttit i husarrest och sedan släppts, något som han tolkade som ett tecken på att Huangs (förment goda) sida gjort framsteg i kampen om Kinas transplantationspolitik. Men även om Wang faktiskt suttit i husarrest så kan detta ha många olika skäl. Maktkamperna inom kommunistpartiet är ökänt svårtydda, till och med för dem som ägnat många år åt att studera dem. Ett scenario är till exempel att nuvarande ledaren Xi Jinping helt enkelt ville förhöra Wang om vad han visste om omfattningen av organstölder från samvetsfångar.

Organstölderna i Kina drivs av pengar och rädsla

Likväl är det alltså dessa påstådda fiender till Huang Jiefu och Wang Haibo – män som Zheng Shushen och Shen Zhongyang, som utredarna menar varit djupt involverade i massiva organstölder från falungong-utövare – som nu ska stå sida vid sida med dem i ett utskott för att reformera Kinas transplantationspolitik.

– Sådana här försök att vilseleda hjälper Kinesiska kommunistpartiet att mörka ett brott mot mänskligheten, kommenterade Ethan Gutmann.