Polisen blev en myndighet för snart två år sedan. Men de efterlängtade samordningseffekterna kommer med stor eftersläpning. Först nu går det att – med hjälp av ett nytt IT-verktyg – storsatsa mot dem som tidigare kallades livsstilskriminella.
– För att komma i gång ordentligt har vi gjort en särskild insats som kulminerade i tisdags med att 29 personer, misstänkta för över 600 brott, har tagits in, säger Christer Nilsson, chef vid Polismyndighetens nationella operativa avdelning (Noa).
Med hjälp av det nya IT-stödet kan 100 särskilt utbildade polisanställda söka på personer i nya anmälningar för att ta reda på om det finns fler brottsmisstankar mot samma person på någon annan plats i landet.
Allt utreds samtidigt
Den grupp polisen riktat in sig på är den som nu benämns ”brottsaktiva” – personer som har tre eller flera öppna brottsmisstankar.
– Som mest har vi 64 brottsmisstankar på en individ, säger Christer Nilsson.
Vanligtvis gäller misstankarna så kallad vardagsbrottslighet eller mängdbrott. Det rör sig exempelvis om stölder, olaga hot, rattfyllor, ringa narkotikabrott, olaga körningar och skadegörelse.
Med den tidigare ordningen, där varje län hade en egen polismyndighet, var det svårt att samla ihop brottsmisstankar på det här sättet. Och övergången till en enda jättemyndighet har inte som genom ett trollslag löst problemen. Först i somras var verktyget för så kallad ärendesamordning – där man söker på individen – färdigt för användning. Därefter har det krävts en särskild utbildning av personal.
Fördelarna med det nya verktyget är flera:
– Nu kan man ta in alla brott till en utredare och en åklagare. Tidigare kunde det ligga och skvalpa ett annat brott i ett annat område. Nu utreds allt samtidigt och det ger ju en annan bild av omfattningen och påverkar påföljden, säger Christer Nilsson.
Med hjälp av ett nytt IT-verktyg ska polisen bli bättre på att komma åt personer som gång på gång gör sig skyldiga till så kallade vardagsbrott och mängdbrott. På sikt ska det att leda till att fler personer fälls. (Foto: Henrik Montgomery/TT-arkivbild)
Bättre resultat dröjer
Inför den gigantiska omorganisationen stod det klart att resultatet av polisens arbete förmodligen skulle försämras under en övergångsperiod. Det har också skett. Frågan är därför hur snabbt det nya verktyget kommer att ge effekt.
– Vi ser ju en effekt nu i form av 600 brottsmisstankar utifrån en liten insats från oss. Men sedan ska man utreda de här brotten och då krävs det en lite större insats, säger Christer Nilsson.
Några förbättrade resultat kommer vi därför inte att se över en natt.
– Men på sikt kommer vi att få en förbättring när det gäller dem som begår många brott som inte är grova.
– Vi kommer att kunna lagföra fler för vardagsbrott och i och med att vi lagför kommer vi att förhindra fortsatt brottslighet. Antalet outredda ärenden kommer att minska och fler brottsoffer får sina brott uppklarade.
(TT)
| Brott med låga straff |
| Av de 29 personer som polisen tagit in under insatsen är bara fem frihetsberövade. Orsaken är att många av de så kallade mängdbrotten, eller vardagsbrotten, inte är häktningsgrundande. De har ofta ett relativt lågt straffvärde, vilket innebär att häktning inte är aktuellt. Källa: Polismyndigheten |
