Dricksvattnet i Sverige är för dåligt skyddat och snart presenteras en utredning med förslag för hur det ska skyddas bättre.
Men för rent vatten måste vi själva betala mer, hävdar Pehr Andersson vid Svenskt Vatten.
Om vi ska ha bra dricksvatten i framtiden måste var och en av oss betala högre vatten- och avloppsavgifter (VA-avgifter). Det anser Pehr Andersson, ordförande och branschorganisationen Svenskt Vattens representant i den statliga utredningens dricksvattenkommitté.
– Att ge dricksvattentäkterna det skydd de behöver utan att höja VA-avgifterna är omöjligt. I andra länder betalar människor mycket mer i VA-taxa. Här finns en överdriven politisk rädsla för att taxorna stiger, säger Pehr Andersson till TT.
Även Susanna Hogdin, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten, anser att VA-avgiften bör höjas. Ett skäl till att 31 procent av landets kommunala dricksvattentäkter saknar tillräckligt skydd är att intressekonflikt lätt uppstår vid skyddsområden, menar hon.
– Att skydda en vattentäkt kan stå i strid med en kommuns egna intressen av att till exempel bygga en industri.
Risk för översvämningar
I slutet av april presenterar regeringens utredare förslag på hur vi ska säkra ett skyddat dricksvatten i framtiden. Enligt Pehr Andersson föreslås bland annat bättre anläggningar som klarar de nya hot som klimatförändringarna för med sig, som översvämningar.
Ökad regnmängd och högre temperaturer påverkar också vattnets bakteriehalt och ställer högre krav på rening. Många dricksvattentäkter i landet saknar i dag helt och hållet skydd, eller skyddas av ett föråldrat system, berättar Pehr Andersson.
– Man har slagit sig till ro med att ha ett skyddsområde från 1975, men det har hänt en del sedan dess som gör det nödvändigt med en lagförändring, säger han.
Bättre efterbehandling
I utredningen finns enligt Pehr Andersson också förslag om att Livsmedelsverket ska kräva av kommunerna att kontrollera råvattnet och att skyddsområden för dricksvattentäkter ska fastställas av länsstyrelsen, inte av kommunen. Livsmedelsverket ska också tydligare tala om vad som behövs i efterbehandlingen av dricksvattnet.
Orsaken till utbrottet av cryptosporidium i dricksvattnet i Östersund och Skellefteå för flera år sedan berodde inte på oskyddad dricksvattentäkt, utan på bristande efterbehandling av dricksvattnet, påpekar Pehr Andersson.
– Då visste man inte att bara UV-ljus kan ta död på denna typ av bakterie och att bara klor inte hjälper, säger han.
Folke H Larsson, huvudsekreterare i dricksvattenutredningen, säger att han inte vill uttala sig innan den presenteras den 26 april.
| Vattentäkter saknar skydd |
| I Sverige kommer dricksvattnet till ungefär lika stor del från ytvatten i sjöar och vattendrag som från grundvattnet och grävda brunnar.
Många av Sveriges dricksvattentäkter saknar helt skydd eller har inte tillräckligt bra skydd, enligt Naturvårdsverket och länsstyrelserna. En statlig utredning med uppdrag att säkra den framtida försörjningen av dricksvatten presenteras den 26 april. Beslut om VA-avgiften fattas i kommunfullmäktige. Avgiften får bekostas med skattepengar men betalas i de flesta kommuner av abonnenterna, via separat räkning eller via hyran. Onormalt låg grundvattennivå kan också orsaka problem med vattenbrist i vattentäkter, i första hand för de hushåll som får sitt vatten ur grunda, grävda brunnar. |
