Det blir på håret om Nordea ska nå upp till Finansinspektionens (FI) kapitalkrav. Men de åtgärder som krävs påverkar inte framtida utdelningar, enligt Nordeachefen Casper von Koskull.
I framtiden hotar chockhöjningar för alla banker.
Frågetecken kring Nordeas kapitalbas dök upp i somras, sedan ett internt FI-dokument som läckt ut till Svenska Dagbladet visade på en kapitalbrist på 50-80 miljarder kronor. Men såväl FI som banken tonade redan då ned behovet av nytt kapital.
Nu är FI:s genomgång klar och den visar att Nordea behöver bygga upp sin kapitalbas, men bara lite grann.
Reaktionen blev en rejält stigande aktiekurs, plus tre procent på Stockholmsbörsen.
Har fyllt reserverna
Kravet på Nordeas så kallade kärnprimärkapitalrelation ska enligt FI uppgå till 17,3 procent vid utgången av årets tredje kvartalet. Vid utgången av andra kvartalet uppgick kärnprimärkapitalrelation till 16,8, eller 17,2 inklusive så kallad syntetisk värdepapperisering, enligt ett pressmeddelande från Nordea.
Nordeas ledning räknar med att ha fyllt på reserverna ytterligare under tredje kvartalet, för att klara både kapital- och utdelningsmål.
”Det slutgiltiga beslutet om utdelning fattas av årsstämman 2017”, skriver banken.
”Betyder ingenting”
FI-kravet innebär att Nordea behöver ”hålla lite mer kapital”, enligt Rodney Alfvén, chef för bankens investerarrelationer. Och det ska inte vara några problem att nå de nivåerna under kvartalet.
– För bankens verksamhet betyder det ingenting, säger han till TT.
FI:s besked äventyrar heller inte bankens möjlighet att betala utdelning till aktieägarna, enligt Alfvén.
Alfvén kommenterar också sommarens FI-dokument, som enligt honom ledde till en ”vilseledande diskussion”.
– Det här visar på att problemen var gripna ur luften. . . Vi har en av Europas starkaste balansräkningar, säger han.
Chockhöjning
Samtidigt riskerar de nordiska storbankerna i framtiden en chockhöjning av kapitalkraven. Det handlar om ett nytt globalt golv för så kallade riskvikter, Basel IV-reglerna, som Baselkommittén ska fatta beslut om i början av nästa år.
– Det blir dramatiska effekter för svenska storbanker om de här golven införs, säger Johan Hansing, chefsekonom på Bankföreningen.
Baselkommittén, med riksbankschefen Stefan Ingves som ordförande, tar fram globala riktlinjer för kontroll och övervakning av finanssektorn.
Ett värsta scenario för bankerna är enligt Hansing att kapitalkraven ökar med 78 procent med de planerade Basel IV-reglerna. Det handlar främst om höjda riskvikter på utlåning till företag.
– Det är ju nästan en fördubbling. Det är en extremt stor förändring om det sker. Det handlar om 365 miljarder kronor, säger han
(TT)
