Tomas Tranströmer tilldelas 2011 års Nobelpris i litteratur. Senast en svensk fick litteraturpriset var 1974 då det gemensamt tilldelades Eyvind Johnson och Harry Martinson.
– Hans dikter är som rent guld, sade Svenska akademiens ständige sekreterare Peter Englund.
2011 händer det mycket i Tomas Tranströmers liv. I april fyllde han 80 år och en samlingsvolym, Dikter och prosa 1954-2004, kom ut. I april tilldelades han utmärkelsen ”Professors namn för en enastående författargärning som berikat både det svenska språket och världslitteraturen”.
Nu i oktober toppar han med ett pris som många författare eftersträvar men få tilldelas, Nobelpriset i litteratur.
Som vanligt var det den ständige sekreteraren i Svenska akademien, Peter Englund, som kom ut till den församlade pressen och sade:
– Nobelpriset i litteratur år 2011 tilldelas den svenske poeten Tomas Tranströmer med motiveringen: ”för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga”.
Det blev jubel och applåder i Börssalen och Peter Englund såg mycket glad ut och sade senare till SR om Tranströmer:
– Han är känd som en enormt skicklig skapare av bilder, hans metaforik är världsberömd, men samtidigt handlar det om en metaforik som öppnar världen för oss, gör den tydligare, som gör den sinnligare, mer tillgänglig.
Många tänkte ”äntligen” när han fick priset. Göran Sommardal sade i SR att alla översättare av Tranströmers dikter tycker samma sak.
– De översätter med stor glädje och har lyckats så bra.
Tranströmer gav 1954 ut samlingen 17 dikter, som blev decenniets mest uppmärksamma debut. Efter de diktsamlingar som följde blev det klart för kritiker och läsare att han var en av de främsta lyrikerna i sin generation.
Redan 1960 introducerades Tranströmer i USA och numera finns han översatt på mer än sextio språk.
”De flesta av Tranströmers diktsamlingar kännetecknas av sparsamhet, konkretion och pregnanta metaforer. Med de senaste samlingarna Sorgegondolen (1996) och Den stora gåtan (2004) har Tranströmer gått mot ett allt mindre format och en allt större grad av koncentration”, skriver Svenska akademien i hans bibliografi.
Tomas Tranströmers arbetade som psykolog tills han fick en stroke 1990, vilken till stor del berövade honom talförmågan.
