loadingTill höger på bilden syns en pulsar, SXP 1062 – den starka vita ljuspunkten med det diffusa, blå skenet. (Nasa/CXC/Univ. of Potsdam/L. Oskinova et al.)
Till höger på bilden syns en pulsar, SXP 1062 – den starka vita ljuspunkten med det diffusa, blå skenet. (Nasa/CXC/Univ. of Potsdam/L. Oskinova et al.)
Vetenskap

Missar vi utomjordiska signaler?

Paul Darin, Epoch Times

Med tanke på rymdens storlek, och hur enormt det kosmos vi söker igenom är, verkar det osannolikt att vi någonsin kommer att finna bevis för utomjordiskt liv i form av ljussignaler eller radiomeddelanden.

Men det kanske inte alls är så. Kanske är meddelanden från utomjordingar vanliga, och att vi bara inte tittar på rätt ställe på himlen vid rätt tidpunkt. Dessutom kanske vi missar att uppfatta signaler från utomjordingar på grund av att vi missförstår dem. Somliga undrar om pulsarer – snabbt roterande neutronstjärnor som genererar regelbundna pulser av strålning – skulle kunna vara utomjordiska sändare.

Institutet The Search for Extraterrestrial Intelligence (SETI), som har sin bas i Mountain View i Kalifornien, är världsledande inom sökandet efter utomjordiskt liv i kosmos. SETI tar hänsyn till en mängd olika insatser som syftar till att utforska det här området. Deras största fokus är dock användningen av radioteleskopet Allen Telescope Array, som började övervaka radiovågor från kosmos i oktober 2007.

Än så länge har inga definitiva intelligenta signaler detekterats av SETI. Astrofysikern Gregory Benford på University of California–Irvine (UCI), anser, tillsammans med sin bror och fysikerkollega James Benford, att det inte nödvändigtvis är verktygen, utan snarare metodiken som gjort att sökandet varit fruktlöst.

Ny inriktning

Bröderna föreslår – tillsammans med James son Dominic, forskare vid Nasa, och andra forskare – att SETI ställer in sina mottagare så att de detekterar direktsändare istället för den smalbandiga strålning som SETI för närvarande undersöker.

”Vår farfar brukade säga, ’att prata är billigt, men whiskey kostar pengar’”, säger James Bedford, enligt UCI News. ”Att sända är dyrt, och att överföra signaler över ljusårs avstånd skulle kräva betydande resurser.”

Med andra ord kan en avancerad civilisation som är intresserad av att sända signaler ut i rymden vara lika medveten om kostnader, av att begränsa avfall och om att optimera effektiviteten som vi är på jorden. Bröderna antar att dessa utomjordingar inte skulle sända kontinuerligt och i alla riktningar, utan snarare pulserande och smalt, och att de skulle kunna sända i frekvensområdet 1-10 gigahertz. Bröderna Benfords arbete publicerades i tidskriften Astrobiology i juni 2010.

Dessutom föreslår bröderna att man bör titta mot centrum av Vintergatan där den stora majoriteten av galaxerna finns.


En illustration av Vintergatan. (Andrew Z. Colvin/Wikimedia Commons)

En illustration av Vintergatan. (Andrew Z. Colvin/Wikimedia Commons)

“Stjärnorna där är en miljard år äldre än vår sol, vilket tyder på större möjligheter till kontakt med en avancerad civilisation än om man riktar SETI-mottagarna utåt mot den nyare och mindre trånga änden av vår galax”, sade Gregory Benford, enligt UCI News.

Flyktig signal

Att titta på rätt ställe är naturligtvis bara en del av problemet.

En signal från en utomjordisk civilisation kan vara ganska flyktig. Om vi inte tittar på rätt ställe vid rätt tidpunkt skulle vi alltså mycket väl kunna missa signalen. Dessutom, även om vi får en glimt av temporära astrala fenomen så antas de ofta omedelbart vara naturliga händelser.

Enligt bröderna skulle utomjordiska signaler kunna svepa över himlen i ett regelbundet mönster på liknande sätt som en fyr. Beroende på storleken på ljusstrålen och på avsökningshastigheten skulle det kunna gå dagar mellan ljusglimtarna.

”Vi borde lära oss att identifiera alla sådana signaler”, sade de till Discovery News.

Pulsarliknande objekt bästa kandidaten

Pulsarer är roterande resterna av stjärnor med en massa ett antal gånger större än vår egen sol. De roterar väldigt snabbt och skickar ut pulser av strålning jäms med sina magnetiska fältlinjer. Utomjordiska signaler som använder ”fyrmetoden” för att sända skulle kunna vara väldigt lika mönstren som avges från de här stjärnorna.

Möjligen skulle en intelligent sändning pulsera för att spara energi, men den skulle också behöva rätt amplitud och frekvens för att få andra intelligenta livsformer att söka efter den signalen. Pulsarer upptäcktes av Jocelyn Bell Burnell och Antony Hewis 1967. Den första pulsaren som observerades fick namnet LGM-1, vilket stod för ”little green men”. LGM-1 roterade ett varv på 1,33 sekunder, enligt Universe Today, och forskarna trodde i början att det kunde vara bevis för utomjordisk kommunikation.

Kanske är de bästa kandidaterna för utomjordiska signaler icke repeterande pulsarliknande signaler, enligt bröderna. Ett exempel är PSR J1928+15, som pulserade under två minuter 2005 och sedan plötsligt upphörde. De tror att detta kan vara exempel på en avsökande utomjordisk signal, enligt Discovery News, eftersom strålen ”skannade” förbi radioteleskopet Arecibo i Puerto Rico med den första och den tredje pulsen vid kanten av strålens vidd.


Radiotelskopet Arecibo på Puerto Rico. (H. Schweiker/WIYN and NOAO/Aura/NSF)

Radiotelskopet Arecibo på Puerto Rico. (H. Schweiker/WIYN and NOAO/Aura/NSF)

Pulsens källa var omkring 26 000 ljusår bort, mot galaxens kärna, och sändes med 190 000 Terawatt (mer än 10 000 gånger större än energikraven från hela vår mänskliga civilisation). Vissa forskare har sagt att pulsen kanske inte var någon puls, utan att den snarare kan ha varit ett resultat av en asteroid som föll in i stjärnan och därmed störde dess magnetfält.

Andra frågor

Det finns fler saker att fundera över i sammanhanget. Till exempel förutsätter tanken på utomjordiska signaler att en avancerad civilisation skulle använda radiosignaler och inte någon annan kommunikationsform som ligger bortom vår förståelse.

Omvänt skulle en civilisation på eller omkring vår nivå faktiskt kunna använda en överföringsmetod som fyrmetoden som postuleras av bröderna Benford. Då det krävs samma antal ljusår att skicka ett svar är det emellertid troligt att dessa fyrbåkar, om de kommer från intelligent liv, helt enkelt är just det – fyrbåkar. Det vill säga de innehåller inga specifika meddelanden utan fungerar bara som indikatorer som säger: ”Vi är här”.

Frågan om hur många intelligenta utomjordiska liv som skulle kunna existera i vår galax och vilken teknologisk nivå de kan ha uppnått kan också debatteras. Med det stora antalet stjärnor i vår egen galax (omkring 200 miljarder enligt NASA) är möjligheterna stora och vår kunskap begränsad. Fram tills att kontakt har skapats med de här civilisationerna, om de verkligen existerar, kan vi bara fortsätta leta och gissa.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingTill höger på bilden syns en pulsar, SXP 1062 – den starka vita ljuspunkten med det diffusa, blå skenet. (Nasa/CXC/Univ. of Potsdam/L. Oskinova et al.)
Till höger på bilden syns en pulsar, SXP 1062 – den starka vita ljuspunkten med det diffusa, blå skenet. (Nasa/CXC/Univ. of Potsdam/L. Oskinova et al.)
Vetenskap

Missar vi utomjordiska signaler?

Paul Darin, Epoch Times

Med tanke på rymdens storlek, och hur enormt det kosmos vi söker igenom är, verkar det osannolikt att vi någonsin kommer att finna bevis för utomjordiskt liv i form av ljussignaler eller radiomeddelanden.

Men det kanske inte alls är så. Kanske är meddelanden från utomjordingar vanliga, och att vi bara inte tittar på rätt ställe på himlen vid rätt tidpunkt. Dessutom kanske vi missar att uppfatta signaler från utomjordingar på grund av att vi missförstår dem. Somliga undrar om pulsarer – snabbt roterande neutronstjärnor som genererar regelbundna pulser av strålning – skulle kunna vara utomjordiska sändare.

Institutet The Search for Extraterrestrial Intelligence (SETI), som har sin bas i Mountain View i Kalifornien, är världsledande inom sökandet efter utomjordiskt liv i kosmos. SETI tar hänsyn till en mängd olika insatser som syftar till att utforska det här området. Deras största fokus är dock användningen av radioteleskopet Allen Telescope Array, som började övervaka radiovågor från kosmos i oktober 2007.

Än så länge har inga definitiva intelligenta signaler detekterats av SETI. Astrofysikern Gregory Benford på University of California–Irvine (UCI), anser, tillsammans med sin bror och fysikerkollega James Benford, att det inte nödvändigtvis är verktygen, utan snarare metodiken som gjort att sökandet varit fruktlöst.

Ny inriktning

Bröderna föreslår – tillsammans med James son Dominic, forskare vid Nasa, och andra forskare – att SETI ställer in sina mottagare så att de detekterar direktsändare istället för den smalbandiga strålning som SETI för närvarande undersöker.

”Vår farfar brukade säga, ’att prata är billigt, men whiskey kostar pengar’”, säger James Bedford, enligt UCI News. ”Att sända är dyrt, och att överföra signaler över ljusårs avstånd skulle kräva betydande resurser.”

Med andra ord kan en avancerad civilisation som är intresserad av att sända signaler ut i rymden vara lika medveten om kostnader, av att begränsa avfall och om att optimera effektiviteten som vi är på jorden. Bröderna antar att dessa utomjordingar inte skulle sända kontinuerligt och i alla riktningar, utan snarare pulserande och smalt, och att de skulle kunna sända i frekvensområdet 1-10 gigahertz. Bröderna Benfords arbete publicerades i tidskriften Astrobiology i juni 2010.

Dessutom föreslår bröderna att man bör titta mot centrum av Vintergatan där den stora majoriteten av galaxerna finns.


En illustration av Vintergatan. (Andrew Z. Colvin/Wikimedia Commons)

En illustration av Vintergatan. (Andrew Z. Colvin/Wikimedia Commons)

“Stjärnorna där är en miljard år äldre än vår sol, vilket tyder på större möjligheter till kontakt med en avancerad civilisation än om man riktar SETI-mottagarna utåt mot den nyare och mindre trånga änden av vår galax”, sade Gregory Benford, enligt UCI News.

Flyktig signal

Att titta på rätt ställe är naturligtvis bara en del av problemet.

En signal från en utomjordisk civilisation kan vara ganska flyktig. Om vi inte tittar på rätt ställe vid rätt tidpunkt skulle vi alltså mycket väl kunna missa signalen. Dessutom, även om vi får en glimt av temporära astrala fenomen så antas de ofta omedelbart vara naturliga händelser.

Enligt bröderna skulle utomjordiska signaler kunna svepa över himlen i ett regelbundet mönster på liknande sätt som en fyr. Beroende på storleken på ljusstrålen och på avsökningshastigheten skulle det kunna gå dagar mellan ljusglimtarna.

”Vi borde lära oss att identifiera alla sådana signaler”, sade de till Discovery News.

Pulsarliknande objekt bästa kandidaten

Pulsarer är roterande resterna av stjärnor med en massa ett antal gånger större än vår egen sol. De roterar väldigt snabbt och skickar ut pulser av strålning jäms med sina magnetiska fältlinjer. Utomjordiska signaler som använder ”fyrmetoden” för att sända skulle kunna vara väldigt lika mönstren som avges från de här stjärnorna.

Möjligen skulle en intelligent sändning pulsera för att spara energi, men den skulle också behöva rätt amplitud och frekvens för att få andra intelligenta livsformer att söka efter den signalen. Pulsarer upptäcktes av Jocelyn Bell Burnell och Antony Hewis 1967. Den första pulsaren som observerades fick namnet LGM-1, vilket stod för ”little green men”. LGM-1 roterade ett varv på 1,33 sekunder, enligt Universe Today, och forskarna trodde i början att det kunde vara bevis för utomjordisk kommunikation.

Kanske är de bästa kandidaterna för utomjordiska signaler icke repeterande pulsarliknande signaler, enligt bröderna. Ett exempel är PSR J1928+15, som pulserade under två minuter 2005 och sedan plötsligt upphörde. De tror att detta kan vara exempel på en avsökande utomjordisk signal, enligt Discovery News, eftersom strålen ”skannade” förbi radioteleskopet Arecibo i Puerto Rico med den första och den tredje pulsen vid kanten av strålens vidd.


Radiotelskopet Arecibo på Puerto Rico. (H. Schweiker/WIYN and NOAO/Aura/NSF)

Radiotelskopet Arecibo på Puerto Rico. (H. Schweiker/WIYN and NOAO/Aura/NSF)

Pulsens källa var omkring 26 000 ljusår bort, mot galaxens kärna, och sändes med 190 000 Terawatt (mer än 10 000 gånger större än energikraven från hela vår mänskliga civilisation). Vissa forskare har sagt att pulsen kanske inte var någon puls, utan att den snarare kan ha varit ett resultat av en asteroid som föll in i stjärnan och därmed störde dess magnetfält.

Andra frågor

Det finns fler saker att fundera över i sammanhanget. Till exempel förutsätter tanken på utomjordiska signaler att en avancerad civilisation skulle använda radiosignaler och inte någon annan kommunikationsform som ligger bortom vår förståelse.

Omvänt skulle en civilisation på eller omkring vår nivå faktiskt kunna använda en överföringsmetod som fyrmetoden som postuleras av bröderna Benford. Då det krävs samma antal ljusår att skicka ett svar är det emellertid troligt att dessa fyrbåkar, om de kommer från intelligent liv, helt enkelt är just det – fyrbåkar. Det vill säga de innehåller inga specifika meddelanden utan fungerar bara som indikatorer som säger: ”Vi är här”.

Frågan om hur många intelligenta utomjordiska liv som skulle kunna existera i vår galax och vilken teknologisk nivå de kan ha uppnått kan också debatteras. Med det stora antalet stjärnor i vår egen galax (omkring 200 miljarder enligt NASA) är möjligheterna stora och vår kunskap begränsad. Fram tills att kontakt har skapats med de här civilisationerna, om de verkligen existerar, kan vi bara fortsätta leta och gissa.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024