Naturskyddsföreningen har i dagarna gett ut en rapport om miljögifter i slam. Budskapet är: Upphör med slamspridningen.

Lena Jarlöv styrelseledamot, Naturskyddsföreningen, berättade på måndagen i Göteborg om att gifter i slam sprids på flera sätt: genom själva spridningen till den som arbetar med slammet, till den som promenerar i skogen då slammet, i form av pellets, sprids i skogen. Det kan komma via livsmedel som odlas, djur som äter foder odlat på slammspridd åker och det kan läcka ut i dricksvattnet. Hela ekosystemet drabbas – svampar, växter, djur.

– Det är inte så himla kul när man ska plocka svamp och bär, sade hon.

Förr återfördes det mänskliga avfallet till jorden och den tankegången verkar leva kvar, för slam från reningsverk har kommit att betraktas som ett gödningsmedel, och det sprids ut på åkrarna och i skogen.

Användningen av och antalet kemikalier har emellertid ökat enormt de senaste 50 åren. Förr eller senare når kemikalierna reningsverken varvid en del bryts ned i reningsprocesserna, en del fångas upp i slammet och en del försvinner ut i sjöar och vattendrag.

Naturskyddsföreningen har gett ut rapporten: ”Avlopp på våra åkrar – en rapport om miljögifter i slam”. Den är mycket kritisk i rapporten mot ”politiker och myndigheter som fokuserat på de enskilda ämnenas giftighet, inte på den samlade effekten av en blandning, trots otaliga möjligheter att blanda de omkring 140 000 ämnena som registrerats inom EU”.

En studie från Göteborgs universitet visar att när enskilda kemikalier blandas blir effekten att giftverkan ökar med nästan 30 procent.

I en ny avhandlingen från Umeå universitet undersöktes slam från sju svenska reningsverk. Två typer av antibiotika var den största gruppen som återfanns i slammet. 35 procent av kemikalierna och kemikaliegrupperna återfanns med över 1 procent av den totala mängden i samhället.

Naturskyddsföreningen anser att det vore intressantare att i stället få veta den mängd och de halter som återfinns i slammet som sprids på åkrarna.

Av de tusentals ämnen som finns på marknaden testas mindre än 5 procent i större omfattning. De kända effekterna av de återstående 95 procenten är näst intill noll. Blandas ämnen blir de ännu svårare att bedöma ämnena eller nedbrytningen av dem.

Schweiz har totalförbud mot slamspridning i jordbruket.

Lena Jarlöv säger att hon har mött folk som jobbar på reningsverk och som kände sig drabbade av den kritik mot slamspridning som Naturskyddsföreningens fört fram.

– Deras uppgift är att rena samhället från gifter och det gör de i alla fall rätt så hyfsat. Men gifterna samlas ju i slammet och det lämnas ut, men det är inte deras fel. Det är inte reningsverket som är boven i dramat utan det är Naturvårdsverket. Det är politiker i hela det här systemet som accepterar att vi behandlar natur och människor på det här sättet.

I slammet finns till exempel kadmium, ett grundämne som är giftigt för alla former av liv. Det mesta av denna tungmetall får vi i oss från spannmål och rotfrukter. Förhöjda värden kan till exempel förorsaka benskörhet och njurskador.

Enligt Kemikalieinspektionen är marginalen till kritiska nivåer för exponering av kadmium liten eller obefintlig och det föreligger en allvarlig risksituation för delar av befolkningen.

Barnmatstillverkarna har förstått situationens allvar och letar efter åkrar som har lite kadmium och kan producera mat som inte drabbar det lilla barnet.

Naturligtvis finns det gränsvärden för de ämnen som tillåts i slammet som ska hällas ut över åkern men ”nivån på gränsvärdena speglar snarare vad som normalt finns i avloppsslammet än faktiska riskbedömningar”, skriver Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen har studerat en lång rad studier och bedömningar av myndigheter och forskare vilka tydligt visar att flera välkända miljögifter återförs till åkermarken med avloppsslammet.

Forskningen visar också tydligt att såväl ”lågdoseffekter av hormonstörande ämnen som kombinationseffekter av farliga ämnen kan mångfaldiga risker och problem, både utifrån ett hälsoperspektiv och när det gäller biologisk mångfald”.

Naturskyddsföreningen drar flera slutsatser av sin rapport:

– Metoder för riskbedömning måste utvecklas och principer för gränsvärden där kemikaliernas blandningseffekt beaktas.

– Kemikalielagstiftningen behöver skärpas inom EU och Sverige

– Stärka lagstiftningen för nanomaterial, särskilt nanopartiklar, liksom läkemedel.

– Miljömålssystemet behöver omgående kompletteras med etappmål för kadmium.