Åtminstone två petitionärer tros ha dött när myndigheter i Peking nu intensifierar sin kampanj att “städa upp” huvudstaden inför OS, där busslast efter busslast för iväg folk varje kväll.
Petitionärer som kontaktats via telefon berättade för Epoch Times att på kvällen den 13 juli, grep man fem busslaster med folk fördes iväg, och ytterligare en busslast följande kväll.
– Varje kväll griper de folk. Folk som bor under broar har blivit allt färre, sade Zhao Jianping, som vädjat i Peking i mer än fyra år, till Epoch Times via telefon.
Pekingappellanten Tang Xuiyun berättade om en liknande situation.
– De två senaste dagarna har varit mycket farliga för oss. Om du lämnar in ett vädjandebrev så grips du omedelbart, sade han.
– Petitionären Xingrong [sic] från Jilinprovinsen misshandlades medvetslös i går och släpades sedan iväg. Just nu vet vi inte ifall [han eller hon] lever eller är död. Just nu är alla väldigt sårbara, och vi vågar inte gå ut.
Ventilerar sin sorg
Tusentals människor, de flesta från landsbygden, åker till Peking varje år för att ventilera sin sorg till regeringens “vädjandekontor”, mestadels över att deras jordegendom konfiskerats av korrupta lokala tjänstemän.
De arresteras rutinmässigt och skickas tillbaka till sina hemprovinser. Myndigheter i Peking har emellertid inlett en våldsam kampanj sedan september förra året, där centralregeringen gör allt den kan för att presentera ett harmoniskt Kina för omvärlden under nästa månads olympiska spel.
Massarresteringarna sammankopplas med åtgärder för att förhindra petitionärer från att nå huvudstaden. De som vill ta sig in i Peking måste nu ansöka om ett tillstånd, en process som hindrar många som varit svartlistade. Alla fordon som försöker ta sig in och lämna huvudstaden får gå igenom en ”säkerhetskontroll”, där passagerarna ombeds att visa sina ID-handlingar. Broschyrer har delats ut som informerar invånare om att rapportera alla utlänningar eller misstänkta personer till polisen.
Pendlare på bussar och tåg ombeds slumpmässigt att visa sina ID-handlingar, där regeringstjänstemän betonar både ”åtlydnad” och ”behagfullhet” för säkerhetsstyrkor medan man inspekterar folk, enligt statlig media.
Hyresvärdar som hyr ut sina källarvåningar beordrades dessutom i juni att tömma sina utrymmen på hyresgäster innan den 1 juli, enligt Hongkongtidningen Mingpao, som uppskattar att detta lett till att fler än 100 000 icke-Pekinginvånare har tvingats återvända till sina hemprovinser. Små hotell och gästhus har stängts, övervakningskameror och installerats över hela staden och en mängd poliser som bär röda armband har börjat patrullera på gatorna.
– De arresterar folk överallt. Och hotellen tillåter oss inte att få bo där över natten; våra identiteter är svartlistade, sade Zhao.
– Myndigheterna för den allmänna säkerheten är mer återhållsamma under dagtid, men så fort det blir kväll, om de upptäcker en appellant, kastas de in i ett fordon och förs iväg.
Suspekta omständigheter
Zhao säger att en petitionär från hans hemby berättade för honom att han såg en tjej som mördades i början av uppbådet den 13 juli, medan han flydde från polisen.
– Just som han som bodde i samma by som mig, flydde, såg han en Hunan-petitionär som knivhöggs i ryggen. Hon var troligtvis lite över 30 år. Förmodligen var det ligister från hennes lokala distrikt som tystade henne för gott. Men vem vet vad som är den verkliga orsaken.
Petitionären Li Jiancheng säger också att han såg en person som misshandlades till döds den natten i Pekings Gaofa-grannskap. Han sade att det skedde cirka 23:00, och kroppen fördes iväg cirka två på natten. Följande dag hade polisen spärrat av hela området.
I ett annat fall tog en kvinna i fyrtioårsåldern sitt liv genom att hoppa från en bro. Hon hade lämnat in ett vädjandebrev till Pekings vädjandekontor, och sprang då polisen följde efter henne från byggnaden.
– De försökte stoppa henne från att vädja och fånga henne, sade Tang Xiuyun.
– Hon sprang ifrån dem. Hon såg en bro och hoppade från den. Hon ville inte leva mer och föll ner mot döden. Det var hundratals människor som tittade på, polisen kom och spärrade av hela området och tillät inte folk att komma och titta. Någras kameror beslagtogs. Men när man försökte fråga folk om hennes identitet misslyckades man.
– Jag kom ut från vädjandekontoret och såg en massa människor samlas. Jag hörde att hon hade hoppat från en bro och att polisen släpat iväg hennes kropp. Hon var från Jiamusi i Heilongjiangprovinsen. Vi vet inte vad hon heter. Hon måste ha fullständigt förlorat hoppet, sade Zhao som också bevittnade händelsen.
Ovanför lagen
Mark Allison från Amnesty International, som undersöker Östasienområdet, säger att petitionärer ofta arresteras av lokala myndigheter i odokumenterade interneringscentra utanför Peking, vilket rapporter visat det senaste året.
– De verkar vara omvandlade hotell och sådana saker, och de verkar röra sig fullständigt utanför det kinesiska rättssystemet, juridiska system, och det finns rapporter om människor som misshandlas i dessa centra innan de skickas tillbaka till sina hemprovinser.
Allison säger att frågan belyser problemet kring internering utan rättegång i Kina, där petitionärer har dömts till arbetsläger upp till fyra år utan någon rättslig procedur.
– Med tanke på att myndigheterna i själva verket lovade att förbättra mänskliga rättigheter inför kommande OS, så är det ironiskt att detta system i själva verket har utvidgats. Vad säger detta oss när det gäller olympiadernas arv för mänskliga rättigheter i Kina?
Tragiska berättelser
Zhaos berättelse är typisk för petitionärer som åker till Peking. Han säger att han ägde ett antal egendomar innan lokala myndigheter beslagtog dem, och sålde varenda kvadratmeter till exploatörer för 10000 RMB.
– Jag har redan vädjat i fyra eller fem år. Jag har förlorat allt hopp till samhället; det finns ingenstans där jag kan gå för att få rättvisa, sade han.
– Min egendom beslagtogs. Jag åkte för att vädja; myndigheterna stoppade mig rättsliga fall. Jag har inte fått ett öre. Jag har åkt till Peking åtskilliga gånger, men det är till ingen nytta. Det är så svårt för folk att vädja till myndigheterna. Vi arresteras och skickas tillbaka, där vi fängslas, misshandlas och interneras. Jag har inte vågat återvända hem under fyra år. I flera år har jag varit hemifrån och tvingats deltidsjobba för att överleva.
Li Jiancheng, som vädjat i mer än tio år, sade att han inte längre har något hopp om den rättsliga vädjandeprocessen.
– I dag [fick en vän] ett meddelande på mobiltelefonen, som påminde honom att ta med sitt ID-kort när de lämnar sina hem, ifall det blir slumpmässiga kontroller, sade han.
– De ser appellanter som det största samhällshotet. Jag tror att jag nu när som helst kan bli arresterad.
Översatt från: http://en.epochtimes.com/n2/china/mass-arrests-harmonious-olympics-1374.html
