Centerledaren Annie Lööf vill att försvaret årligen får 11 miljarder kronor mer från 2020. Andra Allianspartier bjuder nu över.
Annie Lööf gjorde försvarsutspelet i sitt jultal
– Vi ser en väldigt stor utmaning i vårt närområde när det gäller säkerhetspolitiken. Det är en komplex situation. Rysslands aggressivitet ökar och är en opålitlig kraft i vårt närområde, säger Lööf
Lööf vill att regeringen kallar in en ny försvarsberedning med alla riksdagspartierna så att den kan börja arbeta tidigt 2017. Målsättningen bör enligt henne vara att nå en överenskommelse om kraftigt höjda försvarsanslag under nästa försvarsbeslutsperiod 2021-2026.
Elva miljarder mer
Centerledaren anser att ”ett första steg” bör vara att se till att försvarsbudgeten hamnar på samma snitt som övriga nordiska länder. Det innebär 1,3 procent av BNP. För svensk del skulle det innebära en höjning från en procent till 1,3 procent, vilket motsvarar elva miljarder kronor.
– Det är givetvis oerhört mycket pengar, men vi behöver komma upp till det nordiska snittet.
Det kan jämföras med de anslagshöjningar som regeringen, Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna kommit överens om i nuvarande försvarsbeslut för 2016-2020, sammanlagt 10,2 miljarder för de fem åren.
Centern har i dag inget förslag hur anslagshöjningen ska finansieras men Lööf är övertygad om att partierna i försvarsberedningen kommer att hitta finansiering.
”Otillräckligt”
Liberalerna står inte bakom nuvarande försvarsbeslut, eftersom man anser att anslagshöjningen är för liten. Liberalernas ledare Jan Björklund välkomnar Centerledarens nya utspel.
– Det är ett steg i rätt riktning även om det är otillräckligt. Försvaret behöver mer resurser här och nu, säger
Liberalerna vill öka försvarsanslagen kraftigt redan nu under 2016-2020 med sammanlagt 14 miljarder kronor. Partiet anser att Sverige efter 2020 successivt ska sikta på en försvarsbudget på två procent av BNP. Det är en nivå Nato rekommenderat sina medlemsländer, men som väldigt få lever upp till.
Pengar behövs
Även Kristdemokraterna vill att försvarsbudgeten på sikt ska ligga på två procent av BNP. Deras försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson påpekar att Sverige låg på den nivån 1996.
ÖB Micael Bydén har inte preciserat hur mycket Försvarsmakten anser sig behöva efter 2020. Men bara att upprätthålla nuvarande försvarsförmåga bedöms kosta tre miljarder kronor mer om året. Därtill kommer att flera dyra vapensystem kommer att behöva bytas ut.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har redan lovat att han ska kalla in en ny försvarsberedning under 2017 för att börja förbereda nästa försvarsbeslut.
– Målet med den måste vara att öka den militära förmågan i Sverige, säger han.
Centerledaren Annie Lööf uppmanade också i sitt jultal regeringen att stoppa en uthyrning av Slite hamn till ryska Gazprom, som lägger ut en ny gasledning på Östersjöns botten.
– Regeringen måste tydligare markera att när det säkerhetspolitiska läget förändras, då kan vi inte ge fri lejd in till Slite hamn på Gotland, sade hon.
(TT)
