Li Mi (722-789 e.Kr.) tjänade fyra kejsare i Tangdynastin och blev av alla de fyra kejsarna betrodd med viktiga arbetsuppgifter vid hovet.

Han hängav sig åt att hjälpa kejsarna att besegra rebeller när staten var i kritiska situationer och lämnade politiken när staten återhämtat sig från oroligheterna. Han var känd som en lugn gentleman med stark rättfärdighet och barmhärtighet.

Efter att i sin barndom komponerat ett stycke inför kejsaren vid sju års ålder blev Li Mi känd som ”underbarnet” för den klokhet han visade upp. Den dåvarande premiärministern uppskattade hans talanger och uppmanade honom att spela spel i hans trädgård.

En gång tänkte premiärministern främja en lydig men insmickrande ämbetsman vilket fick den lille pojken att fråga premiärministern:
– Du kommer från enkla förhållanden med handlingar som var rättfärdiga och hederliga och blev premiärminister, hur kommer det sig att du föredrar en smickrare?

Anmärkningen väckte premiärministern till insikt och han korrigerade genast sitt misstag.

När Li Mi växt till sig erbjöd kejsaren honom en tjänst vid hovet efter att ha läst hans förslag kring nationella frågor. Li Mi avvärjde artigt anbudet med hänvisning till att han var för ung för att bli en myndighetsperson.

Senare accepterade han att bli handledare åt prinsen, men som en privat vän snarare än att få en officiell titel. Li Mi kördes ut ur huvudstaden efter att han skrivit några dikter som hånade den auktoritära kanslern. Han valde då att leva som daoisteremit.

När prinsen skulle bestiga tronen var staten i kaos efter omfattande uppror. Med mycket få pålitliga ämbetsmän och militärer inkallades Li Mi för att hjälpa kejsaren. Han erbjöds att i hovet sitta bredvid kejsaren när den nationella frågan togs upp, fortfarande iklädd sina eremitkläder.

Med Li Mis hjälp kuvades upproret och kejsaren var mycket nöjd. Li Mi beslutade då att lämna hovlivet och återvända till sitt daoistiska eremitliv, trots erbjudande och vädjan från kejsaren. Han tackade kejsaren för förtroendet och gick tillbaka till sin eremitboning.

Li Mi har respekterats för sin ärlighet, uppriktighet och självkontroll. Medan han arbetade för staten vid hovet under kriser, verkställde han lagarna opartiskt och avkunnade domar rättvist.

När freden återställts i staten lämnade han politiken för att söka efter den verkliga meningen med livet. Även om Li Mi ibland ses som en excentrisk person vann han stor respekt bland de intellektuella i Kina.