Kina ökar sin militära satsning med motiveringen att det är hotat utifrån, bland annat av Taiwan. Men Kina kommer aldrig att anfalla något annat land, betonar militären. Det framgår av en 83-sidig rapport.

Moderniseringen av Kinas krigsmakt ska främst inriktas på marinen och flygvapnet, framgår det av en 83-sidig rapport som publiceras i dag.

Kinas ökade ekonomiska satsning på militären har blivit en källa till konflikt med USA. I rapporten försvarar Kina sina växande militära utgifter och betonar att landet lägger ut mindre pengar per person på försvaret än såväl USA som Storbritannien, Frankrike och Ryssland.

I rapporten betonar militären att Kina aldrig kommer att ge sig in i någon kapprustning, även om en uppgradering ska ske. Kina inriktar sig helt och hållet på en fredlig utveckling, heter det.

”Marinen kommer att gradvis öka sin slagkraft till havs och sin kapacitet att slå tillbaka med kärnvapen”, heter det.

”Flygvapnet har som mål att påskynda sin övergång från territoriellt flygförsvar till både offensiva och defensiva operationer och öka sin kapacitet när det gäller flygattacker, luft- och robotförsvar, tidiga varningssystem, spaning och strategisk planering.”

President Hu Jintao manade tidigare i veckan till uppbyggnad av en slagkraftig, alltid stridsberedd kinesisk flotta.

Kinas allmänna säkerhetsläge beskrivs i den 83-sidiga rapporten som gott. Men Taiwans strävan mot självständighet beskrivs samtidigt som ett allvarligt hot mot stabiliteten i området.

Kina utsätts från hot inte bara från Taiwan utan också från andra grannar, hävdar rapporten.

”Komplicerade gränsförhållanden och känsliga historiska problem inverkar fortfarande på Kinas säkerhetsmiljö.”

Kina har utkämpat korta gränskrig med Indien, Vietnam samt med grannar i norr under Sovjettiden. Kina har dessutom olösta konflikter om öar i Sydkinesiska sjön som också Vietnam, Taiwan, Malaysia, Brunei och Filippinerna gör anspråk på.

Kina har heller inte försonats helt med Japan, som ockuperade delar av Kina 1931-1945.