Kinas nya regler för utländska företag en besvikelse
Kina har länge lovat bättre förhållanden för utländska företag i landet, men de nya reglerna, som trädde i kraft den 1 oktober, är en besvikelse, skriver The Economist. Visserligen blir det enklare, men avgörande hinder, som tvånget att forma samarbeten med kinesiska företag och lämna över intellektuell egendom via teknologiöverföring, kvarstår. EU:s handelskammare i Kina har antytt att EU kan komma att ”ge igen” genom att göra det svårare för kinesiska företag att investera i Europa om Kina inte börjar leverera på sina löften om mer jämlika förhållanden.
Läs hela artikeln här (engelska):
Viktig liberal debattsajt stängdes
Den kinesiska sajten Consensus (21ccom.net) stängdes plötsligt under förra helgen. Den var en respekterad plattform där skribenter och akademiker från olika bakgrunder kunde diskutera mer känsliga politiska och sociala ämnen, skriver David Bandurski på China Media Project. Sajtens vd meddelade via den populära sociala appen WeChat att myndigheterna hade stängt sajten för att den ”förmedlar inkorrekta idéer”. Kinaintresserade runt om i världen har reagerat med bestörtning och beklaganden på nyheten.
Läs hela artikeln här (engelska):
Advokaten Wang Yu, som greps 2015 som ett led i den kinesiska regimens attacker mot människorättsaktivister. (Foto:Philippe Lopez/AFP/Getty Images)
Ny regel förhindrar protester mot övergrepp inom Kinas rättssystem
Den 1 november träder en regel i kraft som ytterligare begränsar möjligheterna för kinesiska advokater att driva känsliga fall. Advokater och aktivister som Radio Free Asia talat med är upprörda över de nya reglerna, som i praktiken kommer att innebära att man inte kan tala offentligt om fall, samla namnunderskrifter, skriva öppna brev och använda liknande metoder som man ofta tar till när det partistyrda rättssystemet begår övergrepp. Människorättsadvokaten Chen Jiangang sade att lagen i Kina används ”som ett redskap för att förtrycka advokater och vanliga medborgare”.
Sedan förra året, när regimen grep flera hundra advokater och rättsaktivister, varav flera sedan dess dömts, har den allt svårare situationen för kinesiska advokater som försöker driva människorättsfall uppmärksammats internationellt.
Läs hela artikeln här (engelska):
Didi-appen i en bil i staden Guilin i Kina. Didi är ett företag som tidigare bjudit på stora rabatter för att fånga kunder, men som på senare tid börjat trappa ner dem avsevärt efter samgåendet med största konkurrenten Uber. (Foto: Greg Baker/AFP/Getty Images)
LÅNGLÄSNING: Hur Didi stoppade ”ostoppbara” Uber i Kina
Veckans intressanta långläsning är Bloomberg Businessweeks intervju med Cheng Wei, grundaren av Didi, taxiappen som överraskande konkurrerade ut den internationella jätten Uber från den kinesiska marknaden, vilket slutade med ett samgående på Didis villkor. Det är en historia om en stenhård kamp, där Uber och Didi till sist brände över en miljard dollar var om året på olönsamma rabatter i sina försök att få den andre att förblöda.
Läs hela artikeln här (engelska):
Joshua Wong. (Foto: Vincent Yu /AP/TT-arkivbild)
Hongkongaktivisten Joshua Wong deporterades från Thailand på Kinas order – fick gratis PR
En av veckans mer uppmärksammade Kinarelaterade nyheter var att den unge Hongkongaktivisten Joshua Wong, som blev känd under demokratiprotesterna 2014, greps och deporterades från Bangkok, där han skulle tala på ett universitet. Orsaken var att han fanns på en svart lista som den kinesiska regimen utfärdat. Hong Kong Free Press skriver om Wongs egen berättelse om händelsen, hur han fruktade att han skulle dömas för något i Thailand och hamna i fängelse.
Thailand har tidigare visat olika prov på en villighet att gå den kinesiska regimens förföljelseärenden internationellt. För ungefär ett år sedan kidnappades exempelvis den svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai i Thailand och sitter sedan dess i förvar i Kina. Sedan militärjuntan tog över där har relationerna mellan Thailand och regimen i Peking också blivit allt varmare.
Det här fallet har dock lett till en omfattande internationell backlash, och som det har konstaterats av flera på twitter ledde det till motsatt resultat: i stället för att hindra Wong från att tala inför en begränsad publik i Thailand gav man honom en enorm internationell PR-boost.
Läs hela artikeln här (engelska):
