Oron för att Grekland står inför en ny djup kris trycker upp räntorna på grekiska statspapper. Ett beslut om nya utbetalningar av nödlån till Grekland är uteslutet i nuläget, säger en högt uppsatt EU-källa.
Måndagens möte mellan eurozonens finansministrar kan i bästa fall, om den grekiska regeringen går med på långivarnas krav, fatta beslut om att skicka en ny expertgrupp från EU till Aten, uppger EU-källan till den grekiska tidningen Kathimerini.
Det skulle innebära att EU nu närmast siktar på en ny runda tekniska förhandlingar om vad som krävs för att få ordning på de grekiska finanserna snarare än klartecken för nya nödlån.
Ytterligare åtstramningar
Långivarna bakom det tredje stödprogrammet till Grekland sedan 2010 har klargjort att man vill se ytterligare åtstramningar på motsvarande 2 procent av Greklands BNP. Det handlar om skattereformer, för att öka statens intäkter. Dessutom föreslås en tolfte runda försämrade pensionsvillkor för grekerna.
Men inför detta har den inrikespolitiskt pressade grekiska koalitionsregeringen, med vänsterledaren Alexis Tsipras som premiärminister, ställt sig avvisande.
– Vårt mål fortsätter att vara en överenskommelse utan en enda euro till i ytterligare åtstramningar, säger Dimitris Tzanakopoulos på en presskonferens i Aten, enligt Reuters.
Vill se skuldnedskrivningar
Greklands regering försöker gjuta olja på vågorna med påståenden om att det finns goda förutsättningar för en politisk uppgörelse med långivarna på måndagens möte.
EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici har också försökt skruva ned tonläget, med uttalanden tidigare i veckan.
– Med lite ansträngningar från alla sidor ser det ut att kunna gå, sade han i onsdags enligt byråer.
Internationella valutafonden (IMF) var med som långivare i de två föregående stödprogrammen till Grekland, men har bland annat krävt omfattande nedskrivningar av Greklands statsskuld för att ansluta sig med en ny omgång lån.
Räntan på tvååriga grekiska statsobligationer har till följd av den nya orosvågen kring Greklands betalningsförmåga lyft till cirka 10 procent i februari. Det är de högsta nivåerna sedan sommaren 2016 och kan jämföras med den tyska tvåårsräntan på minus 0,8 procent.
(TT)
| Stora betalningskrav i sommar |
| Krislandet Grekland har behövt nödlån för att inte tvingas ställa in betalningar sedan 2010. Under 2015 spårade det andra stödprogrammet till landet ur och det tredje kom på plats först sedan det riktats hot mot Grekland om att landet kunde sparkas ut ur eurozonen. Inom ramen för det tredje stödprogrammet har villkorade nödlån på 86 miljarder euro utlovats. Hittills har 31,7 miljarder euro betalats ut. Men det behövs mer för att landet ska klara av att hantera amorteringar och räntor på sammanlagt 7,5 miljarder euro i juli. Greklands statskuld har under krisen, som tog fart våren 2010, skenat iväg till nästan 350 miljarder euro, motsvarande cirka 180 procent av landets BNP. Övriga euroländer, bland annat via stödfonder som EFSF och ESM, står för en majoritet av lånen. Andra stora långivare är IMF, ECB och grekiska banker. Källor: BBC, Reuters |
