loadingShamsia Hassani framför en av sina graffitiverk i Kabul. I sina målningar vill hon ge en bild av kvinnorna under burkan. (Foto: Shamsia Hassani/TT)
Shamsia Hassani framför en av sina graffitiverk i Kabul. I sina målningar vill hon ge en bild av kvinnorna under burkan. (Foto: Shamsia Hassani/TT)
Utrikes

Hon ger Afghanistans kvinnor en röst

TT

I hennes färgstarka graffiti står kvinnorna i fokus. Den afghanska konstnären Shamsia Hassani hoppas bidra till förändring i det konservativa landet.

-Afghanistan måste bli öppet för nya idéer, säger hon.

När ett franskt kulturcenter för lite drygt ett år sedan satte upp föreställningen ”Heartbeat: Silence After the Explosion” på en gymnasieskola i Kabul satt Shamsia Hassani i publiken tillsammans med hundratals andra. 20 minuter in i pjäsen, som handlar om just självmordsdåd, detonerade en 17-årig pojke sin sprängladdning. Flera personer dödades.

Många i publiken trodde först att explosionen var en del av föreställningen.

Afghanska konstnärinnan Shamsia Hassani har deltagit i utställningar runt om i världen, bland annat i Storbritannien, Tyskland, Australien, Indien och Schweiz. (Foto: Shamsia Hassani/TT)

Afghanska konstnärinnan Shamsia Hassani har deltagit i utställningar runt om i världen, bland annat i Storbritannien, Tyskland, Australien, Indien och Schweiz. (Foto: Shamsia Hassani/TT)

-Jag satt väldigt nära självmordsbombaren. Jag blev chockad, och hörde bara hur människor skrek. Mina kläder var fulla med blod, jag visste först inte om det var mitt eget, berättar Shamsia Hassani i telefon från Kabul.

Oro över säkerhetsläget

Den 27-åriga graffitimålaren klarade sig utan fysiska skador, men dådet har gjort henne ännu mer övertygad om vikten av att sprida positiv energi till det afghanska folket. För henne betyder det att med sprejburken som enda vapen sprida sina budskap i offentligheten, där alla kan ta del av hennes konst. Men oron över att något ska hända gör att hon inte målar så mycket i gaturummet längre, trots att huvudstadens betonginklädda exteriörer och kilometerlånga skyddsmurar är en dröm för vilken graffitiartist som helst.

-Jag älskar graffiti, men är fortfarande inte helt bekväm med att måla på gatan. Det tar lång tid, och är farligt. Efter mordet på Farkhunda är jag rädd för att något liknande ska hända mig.

En av Shamsia Hassanis graffitimålningar i Kabul. I bakgrunden syns Darul Aman-palatset, som förstörts under åren av krig i Afghanistan. (Foto: Shamsia Hassani/TT)

En av Shamsia Hassanis graffitimålningar i Kabul. I bakgrunden syns Darul Aman-palatset, som förstörts under åren av krig i Afghanistan. (Foto: Shamsia Hassani/TT)

Den brutala lynchningen av 27-åriga Farkhunda i mars i år chockade en hel värld. Händelsen, som utlöstes av felaktiga anklagelser om att Farkhunda skulle ha bränt ett exemplar av Koranen, satte också ljuset på den usla situationen för kvinnor. Afghanistan ligger på plats 171 av 188 länder i FN:s index över ojämställdhet, Gender Inequality Index, för 2015.

En av Shamsia Hassanis målningar i Kabul, från 2011. (Foto: Shamsia Hassani/TT)

En av Shamsia Hassanis målningar i Kabul, från 2011. (Foto: Shamsia Hassani/TT)

De bristande rättigheterna för kvinnor är ett ämne som även Shamsia Hassani berör i sina målningar. Hon har hållit på med graffiti sedan 2010.

-Jag målar nästan bara kvinnor. För några år sedan målade jag ofta en kvinna i burka. Nu målar jag samma kvinna, men hennes ansikte är inte längre täckt. Hennes ögon är däremot stängda, hon kan fortfarande inte delta fullt ut i samhället.

Fakta: Bristande rättigheter
Det finns allvarliga brister när det gäller mänskliga rättigheter i Afghanistan. Kvinnor är fortfarande mycket utsatta. Läget i landet innebär inskränkningar vad gäller rätten till liv och säkerhet, rörelsefrihet samt tillgången till utbildning och hälsovård.
I städernas medelklass har kvinnor överlag större rörelsefrihet än på landsbygden. Det kvinnliga deltagandet på arbetsmarknaden är lågt.
Trots att alla medborgare enligt grundlagen har samma rättigheter och skyldigheter utsätts kvinnor för omfattande diskriminering. Det finns också allvarliga problem med våld mot kvinnor i landet.
Ett uppmärksammat fall är lynchningen av Farkhunda. Hon anklagades falskeligen för att ha bränt Koranen och anfölls av en folkmassa. Farkhunda fick motta slag och sparkar, kastades från ett tak och kördes över av en bil innan hon brändes och slängdes i floden.
Källa: UD:s rapport om mänskliga rättigheter i Afghanistan

Politiska målningar

Hassani säger att hon inte är någon politisk konstnär, åtminstone inte medvetet. Men hennes målningar berör ofta politiska frågor. Det handlar om rätten att utrycka sig, att ta plats och vara delaktig i samhället.

Förhoppningen är att graffitin ska nå vanliga människor, som vanligtvis inte skulle besöka en konstutställning.

-Jag kan inte ändra läget i stort, men jag kan kanske påverka hur människor tänker. Det finns fortfarande stora problem för kvinnor i Afghanistan och jag hoppas att min konst kan få någon att vilja ändra på hur samhället fungerar.

 

Mest lästa

Rekommenderat

loadingShamsia Hassani framför en av sina graffitiverk i Kabul. I sina målningar vill hon ge en bild av kvinnorna under burkan. (Foto: Shamsia Hassani/TT)
Shamsia Hassani framför en av sina graffitiverk i Kabul. I sina målningar vill hon ge en bild av kvinnorna under burkan. (Foto: Shamsia Hassani/TT)
Utrikes

Hon ger Afghanistans kvinnor en röst

TT

I hennes färgstarka graffiti står kvinnorna i fokus. Den afghanska konstnären Shamsia Hassani hoppas bidra till förändring i det konservativa landet.

-Afghanistan måste bli öppet för nya idéer, säger hon.

När ett franskt kulturcenter för lite drygt ett år sedan satte upp föreställningen ”Heartbeat: Silence After the Explosion” på en gymnasieskola i Kabul satt Shamsia Hassani i publiken tillsammans med hundratals andra. 20 minuter in i pjäsen, som handlar om just självmordsdåd, detonerade en 17-årig pojke sin sprängladdning. Flera personer dödades.

Många i publiken trodde först att explosionen var en del av föreställningen.

Afghanska konstnärinnan Shamsia Hassani har deltagit i utställningar runt om i världen, bland annat i Storbritannien, Tyskland, Australien, Indien och Schweiz. (Foto: Shamsia Hassani/TT)

Afghanska konstnärinnan Shamsia Hassani har deltagit i utställningar runt om i världen, bland annat i Storbritannien, Tyskland, Australien, Indien och Schweiz. (Foto: Shamsia Hassani/TT)

-Jag satt väldigt nära självmordsbombaren. Jag blev chockad, och hörde bara hur människor skrek. Mina kläder var fulla med blod, jag visste först inte om det var mitt eget, berättar Shamsia Hassani i telefon från Kabul.

Oro över säkerhetsläget

Den 27-åriga graffitimålaren klarade sig utan fysiska skador, men dådet har gjort henne ännu mer övertygad om vikten av att sprida positiv energi till det afghanska folket. För henne betyder det att med sprejburken som enda vapen sprida sina budskap i offentligheten, där alla kan ta del av hennes konst. Men oron över att något ska hända gör att hon inte målar så mycket i gaturummet längre, trots att huvudstadens betonginklädda exteriörer och kilometerlånga skyddsmurar är en dröm för vilken graffitiartist som helst.

-Jag älskar graffiti, men är fortfarande inte helt bekväm med att måla på gatan. Det tar lång tid, och är farligt. Efter mordet på Farkhunda är jag rädd för att något liknande ska hända mig.

En av Shamsia Hassanis graffitimålningar i Kabul. I bakgrunden syns Darul Aman-palatset, som förstörts under åren av krig i Afghanistan. (Foto: Shamsia Hassani/TT)

En av Shamsia Hassanis graffitimålningar i Kabul. I bakgrunden syns Darul Aman-palatset, som förstörts under åren av krig i Afghanistan. (Foto: Shamsia Hassani/TT)

Den brutala lynchningen av 27-åriga Farkhunda i mars i år chockade en hel värld. Händelsen, som utlöstes av felaktiga anklagelser om att Farkhunda skulle ha bränt ett exemplar av Koranen, satte också ljuset på den usla situationen för kvinnor. Afghanistan ligger på plats 171 av 188 länder i FN:s index över ojämställdhet, Gender Inequality Index, för 2015.

En av Shamsia Hassanis målningar i Kabul, från 2011. (Foto: Shamsia Hassani/TT)

En av Shamsia Hassanis målningar i Kabul, från 2011. (Foto: Shamsia Hassani/TT)

De bristande rättigheterna för kvinnor är ett ämne som även Shamsia Hassani berör i sina målningar. Hon har hållit på med graffiti sedan 2010.

-Jag målar nästan bara kvinnor. För några år sedan målade jag ofta en kvinna i burka. Nu målar jag samma kvinna, men hennes ansikte är inte längre täckt. Hennes ögon är däremot stängda, hon kan fortfarande inte delta fullt ut i samhället.

Fakta: Bristande rättigheter
Det finns allvarliga brister när det gäller mänskliga rättigheter i Afghanistan. Kvinnor är fortfarande mycket utsatta. Läget i landet innebär inskränkningar vad gäller rätten till liv och säkerhet, rörelsefrihet samt tillgången till utbildning och hälsovård.
I städernas medelklass har kvinnor överlag större rörelsefrihet än på landsbygden. Det kvinnliga deltagandet på arbetsmarknaden är lågt.
Trots att alla medborgare enligt grundlagen har samma rättigheter och skyldigheter utsätts kvinnor för omfattande diskriminering. Det finns också allvarliga problem med våld mot kvinnor i landet.
Ett uppmärksammat fall är lynchningen av Farkhunda. Hon anklagades falskeligen för att ha bränt Koranen och anfölls av en folkmassa. Farkhunda fick motta slag och sparkar, kastades från ett tak och kördes över av en bil innan hon brändes och slängdes i floden.
Källa: UD:s rapport om mänskliga rättigheter i Afghanistan

Politiska målningar

Hassani säger att hon inte är någon politisk konstnär, åtminstone inte medvetet. Men hennes målningar berör ofta politiska frågor. Det handlar om rätten att utrycka sig, att ta plats och vara delaktig i samhället.

Förhoppningen är att graffitin ska nå vanliga människor, som vanligtvis inte skulle besöka en konstutställning.

-Jag kan inte ändra läget i stort, men jag kan kanske påverka hur människor tänker. Det finns fortfarande stora problem för kvinnor i Afghanistan och jag hoppas att min konst kan få någon att vilja ändra på hur samhället fungerar.

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024