Ett enda avvärjt dödligt terrordåd gör det värt att tillåta hemlig dataavläsning, som regeringen nu tar steget mot. Det anser en rutinerad terroråklagare. Kritiker tycker dock att integriteten kränks för mycket.

Terrordåden i Paris och Bryssel har banat väg för att Sverige inför dataavläsning som ett hemligt tvångsmedel som polis och åklagare kan ta till när terrorism och andra grova brott utreds. Regeringen låter nu utreda att trojaner och annan teknik ska kunna läsa av krypterad trafik från telefoner och datorer.

Att organiserad brottslighet använder bland annat kryptering gör annan avlyssning mindre meningsfull.

– Den tekniska utvecklingen går snabbt och då är det viktigt att de brottsbekämpande myndigheterna kan hänga med, säger inrikesminister Anders Ygeman (S).

Pensionerade terroråklagaren Tomas Lindstrand håller med. Åtgärden är inte ens radikal, tycker han.

– Det är att bara för att vi ska komma på samma nivå som vi var en gång i tiden när vi fick hemlig teleavlyssning, som ledde till ett otal fällande domar. Det här är varken mer eller mindre integritetskränkande. Det här är bara ett sätt att hamna på status quo.

”Mycket ingripande”

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är däremot orolig och anser att metoden är ”ett mycket, mycket ingripande tvångsmedel”.

– Om man inför hemlig dataavläsning så betyder det att man i princip kan följa en person i realtid dygnet runt, säger hon.

Det kan man redan, kontrar Lindstrand, och väger metoden mot terrorns offer.

– Det räcker att man stoppar ett enda riktig terrordåd och räddar ett antal liv så är det värt det. Man kan inte garantera på förhand att det kommer att lyckas men man måste ju försöka.

En fara med att varna för kränkt integritet för mycket, anser han, är att ribban för att tillåta dataavläsning blir högre än för till exempel teleavlyssning.

– Då missar man den här återställaren, säger Lindstrand, som har flera egna erfarenheter av att utredningar försvårats när man inte kommit åt kommunikation på nätet.

Försvårar samarbete

Hemlig dataavläsning används i till exempel Danmark, Finland och Tyskland, och efterfrågas av Säpo, polisen och Åklagarmyndigheten. Olika regler försvårar det viktiga internationella samarbetet, anser Lindstrand. Sverige kan använda bevisning som inhämtats genom exempelvis dansk dataavläsning, men inte vice versa.

– De kan hjälpa oss men vi kan inte hjälpa dem, och då är vi inte så intressanta som samarbetspartner. Då får kanske vi inte veta det vi skulle behöva få reda på, säger han.

En annan följd av att ha effektiva utredningsmetoder, påpekar Lindstrand, är att misstankar enklare kan avfärdas, till gagn för alla.

– Det är en ofta bortglömd anledning till att ha verktyg som är anpassade efter verkligheten.

Hemlig dataavläsning har avfärdats förr men i dag är V enda riksdagsparti som är tvärt emot.

 

Direktiv till utredningen

Utredningen om hemlig dataavläsning kommer att ledas av Petra Lundh, lagman vid Södertörns tingsrätt, och ska vara klar den 13 november 2017. Utredningen ska: -Ta reda på vilket behov av hemlig dataavläsning som finns. -Undersöka om hemlig dataavläsning skulle vara en effektiv metod för att bekämpa brott. -Utreda om ett starkt skydd för den personliga integriteten ger utrymme för att tillåta hemlig dataavläsning. -Överväga risken för att andra personer än den som är föremål för hemlig dataavläsning påverkas. -Överväga hur överskottsinformation får användas och hur tillsyn ska utföras. -Lämna fullständiga förslag till författningsändringar eller andra förändringar oavsett vad analysen föranleder. Källa: Inrikesdepartementet