Colombias president Juan Manuel Santos och Farcgerillans ledare Rodrigo Londoño ska i dag underteckna ett nytt fredsavtal. Ceremonin är mer återhållen än det påkostade firandet när det första avtalet skrevs på.
Fredsavtalet syftar till att sätta punkt för den 52 år långa konflikten, som krävt över 200 000 liv och drivit miljoner på flykt. Det har arbetats fram snabbt sedan det första avtalet förkastades i en folkomröstning i oktober, efter fyra år av förhandlingar med Kuba som bas.
Oppositionsledaren och förre presidenten Álvaro Uribe ledde rörelsen för att säga nej till den ursprungliga uppgörelsen. Nu kräver han genomgripande förändringar av texten. Han är rasande över att Santos avser att få avtalet ratificerat – godkänt – i parlamentet i stället för att hålla en ny folkomröstning.
Uribe har manat till gatuprotester och kan även komma att bojkotta parlamentets debatt om uppgörelsen.
Undertecknandet på torsdagen innebär att nedräkningen startar för den 7 000 man och kvinnor starka Farcgerillan att lägga ner vapnen och bilda ett politiskt parti.
Många av Colombias till stora delar konservativa befolkning är kritiska till uppgörelsen. De invänder mot att det nya avtalet, i likhet med det förra, inte innehåller några skrivningar om fängelse för Farcledare som begått krigsbrott, som kidnappningar och massakrer. Det finns heller inget hinder mot att de får inneha politiska poster.
Själva undertecknandet sker på nationalscenen Teatro de Cristóbal Colón i huvudstaden Bogotá inför mestadels lokala dignitärer och regeringstjänstemän. Ceremonin skiljer sig därmed påtagligt från det storslagna firandet i september när världsledare och FN-chefen Ban Ki-Moon bjöds in till kuststaden Cartagena.
(TT-Reuters)
| Komplicerat avtal |
| Det nu utökade och ytterst komplicerade dokumentet är på 310 sidor och innehåller bara små förändringar jämfört med den förra avtalstexten. Dit hör klargöranden av äganderätten och fler detaljer om hur rebeller ska kunna ställas till svars för brott på landsbygden som begåtts under kriget. Ett slut på kriget mellan rebellerna och staten leder sannolikt inte till ett slut på våldet i Colombia, eftersom den lönsamma kokainhandeln har lett till ett uppsving för såväl väpnade kriminella grupper som smugglare. |
| Farc |
| Gerillan Farc, Colombias väpnade revolutionära styrkor (Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia), bildades 1964 som en revolutionär rörelse som förespråkade jordreformer. Latinamerikas mest långlivade vänsteruppror har alltmer kommit att förknippas med kidnappningar och knarkhandel, som gjort Farc till en av världens rikaste gerillagrupper. Konflikten omfattar förutom Farc den mindre gerillan ELN, Nationella befrielsearmén (Ejército de Liberación Nacional), regeringsarmén, flera paramilitära grupper och drogkarteller. |
