loading(Foto: Oliver Lang/AFP/DDP)
(Foto: Oliver Lang/AFP/DDP)
Hälsa & Livsstil

Försurning av vattendrag och sjöar

Barbro Plogander - Epoch Times

En grupp forskare har publicerat en artikel i tidskriften Nature där försurningen i sjöar och vattendrag granskas. Artikeln som är ett resultat efter ett internationellt samarbete under FN:s luftkonvention, UNECE, visar att återhämtningen delvis motverkas av ökade humusämnen i vattnet.

Den internationella forskargruppen har tidigare visat att det minskade nedfallet av försurande ämnen har lett till förbättringar av vattenkvaliteten i många regioner på det norra halvklotet. Men en annan effekt av det minskade svavelnedfallet är att vattnet blir brunare av humusämnen.

När man på 1960-talet insåg att något måste göras för våra sjöar och vattendrag vidtogs åtgärder. Vattenkvaliteten blev bättre när nedfallet av försurade ämnen minskade men vattnet blev istället brunare.

Det visade sig att när svavelnedfall minskar får marken svårare att binda partiklarna med humusämnen som finns i marken. Effekten blev att de sura humusämnena löstes ut i vattnet. Alltså förbättrades inte pH-värdet i sjöar och vattendrag så mycket som forskarna förväntat sig.

Det här kan betyda att försurningen på 1960-talet egentligen var allvarligare än vad vi visste om. De sura humusämnena band svavelnedfallet hårdare i marken när det trängde in i jorden. Men vetenskapen har inga mätningar från försurningskänsliga vatten från den tiden som kan påvisa detta.

– Våra resultat visar att långsiktiga mätningar av tillståndet i naturen är en viktig förutsättning för att vi ska kunna lära oss hur livsmiljön långsiktigt förändras av människans påverkan säger medförfattaren till artikeln, Anders Wilander, i ett pressmeddelande från SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet).

SLU-forskarna har analyserat de tidsserier som finns från 1970-talet och fann att vattenflödet också har betydelse för hur mycket humusämnen som kommer ut i vattnet.

Vattendragen som ingår i studierna ovan är de som ingår i de nationella övervakningsprogrammen. Men två tredjedelar av alla vattendrag ingår inte eftersom de är för små, mindre än 15 kvadratkilometer. SLU samlar nu in vattenkemiska data från olika delar av landet för att även kunna bedöma dessa mindre vattendrag i hela Sverige.

Mest lästa

Rekommenderat

loading(Foto: Oliver Lang/AFP/DDP)
(Foto: Oliver Lang/AFP/DDP)
Hälsa & Livsstil

Försurning av vattendrag och sjöar

Barbro Plogander - Epoch Times

En grupp forskare har publicerat en artikel i tidskriften Nature där försurningen i sjöar och vattendrag granskas. Artikeln som är ett resultat efter ett internationellt samarbete under FN:s luftkonvention, UNECE, visar att återhämtningen delvis motverkas av ökade humusämnen i vattnet.

Den internationella forskargruppen har tidigare visat att det minskade nedfallet av försurande ämnen har lett till förbättringar av vattenkvaliteten i många regioner på det norra halvklotet. Men en annan effekt av det minskade svavelnedfallet är att vattnet blir brunare av humusämnen.

När man på 1960-talet insåg att något måste göras för våra sjöar och vattendrag vidtogs åtgärder. Vattenkvaliteten blev bättre när nedfallet av försurade ämnen minskade men vattnet blev istället brunare.

Det visade sig att när svavelnedfall minskar får marken svårare att binda partiklarna med humusämnen som finns i marken. Effekten blev att de sura humusämnena löstes ut i vattnet. Alltså förbättrades inte pH-värdet i sjöar och vattendrag så mycket som forskarna förväntat sig.

Det här kan betyda att försurningen på 1960-talet egentligen var allvarligare än vad vi visste om. De sura humusämnena band svavelnedfallet hårdare i marken när det trängde in i jorden. Men vetenskapen har inga mätningar från försurningskänsliga vatten från den tiden som kan påvisa detta.

– Våra resultat visar att långsiktiga mätningar av tillståndet i naturen är en viktig förutsättning för att vi ska kunna lära oss hur livsmiljön långsiktigt förändras av människans påverkan säger medförfattaren till artikeln, Anders Wilander, i ett pressmeddelande från SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet).

SLU-forskarna har analyserat de tidsserier som finns från 1970-talet och fann att vattenflödet också har betydelse för hur mycket humusämnen som kommer ut i vattnet.

Vattendragen som ingår i studierna ovan är de som ingår i de nationella övervakningsprogrammen. Men två tredjedelar av alla vattendrag ingår inte eftersom de är för små, mindre än 15 kvadratkilometer. SLU samlar nu in vattenkemiska data från olika delar av landet för att även kunna bedöma dessa mindre vattendrag i hela Sverige.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024