FN:s klimatexperter har enats om den skarpaste varningen hittills för växthuseffekten: krympande skördar, svält, djur- och växtarters utrotning och stigande hav hotar om Jordens medeltemperatur fortsätter stiga.
Vetenskapsmännen i FN:s expertpanel IPCC, som samlar 2 500 forskare, arbetade bredvid regeringsutsända från hundra länder bakom slutna dörrar i Bryssel. Efter nattmangling hade de på långfredagens morgon enats om en 21-sidig sammanfattning av en rapport som totalt omfattar 1 400 sidor.
Ett av syftena har varit att åstadkomma en samsyn som sträcker sig längre än Kyotoprotokollet, som handlar om minskade utsläpp fram till 2012.
Vissa delar av innehållet har tonats ner under arbetets gång medan skrivningen skärpts i andra delar. Kina – näst USA världens största källa till växthusgaser – ville exempelvis mildra vissa formuleringar.
Ett tillägg i texten är att några länder i Afrika behöver använda fem-tio procent av sin bruttonationalprodukt för att handskas med klimatförändringarna.
Fattiga tar smällen
En tidigare rapport i vintras gav utsläppen av växthusgaser som koldioxid huvudskulden för att det blir varmare på jorden. Det den samlade expertisen nu har försökt bedöma är hur förändringarna slår mot människor och natur om trenden håller i sig.
Ingen kontinent undgår dramatiska effekter om medeltemperaturen på jorden stiger med mer än 2-3 grader jämfört med 1990, heter det. I utkastet till slutsatser hade man i själva verket velat sätta en gräns redan vid 2 grader.
Uppemot 30 procent av djur- och växtarterna får svårt att överleva om medeltemperaturen stiger med 1,5-2,5 grader.
En tung del av rapporten talar om vattenbrist, som kommer att leda till hungersnöd. Andra delar av klotet – i synnerhet låglänta trakter nära havsnivån och områden längs Asiens stora floder, som avvattnar Himalayas smältande glaciärer – kan räkna med ännu svårare översvämningar än i dag.
Kärnan är att fattiga länder i tropikerna tar mest stryk, medan de rika tillfälligt kan gynnas.
Längre säsong
I-länderna i norra halvklotets tempererade zoner – USA, Kanada, EU, Ryssland och Japan, men även Sverige – kan under en övergångstid vinna på uppvärmningen.
Stigande temperaturer innebär längre växtsäsong och mildare vintrar vilket gynnar jordbruket och medför lägre uppvärmningskostnader.
Skogsgränsen förskjuts norrut vilket ger större inkomster av skogsbruket. Sårbarhetsutredningen som läggs fram i höst väntas dra dessa slutsatser för svensk del.