Hittills i år har drygt 80 personer omkommit i samband med bränder. Det är en lägre siffra än förra året och nu hoppas Räddningsverket på en nedåtgående trend.
Räddningsverket har fått in rapporter om att sammanlagt 83 personer omkommit i bränder fram till juldagen 2006. Förhoppningsvis innebär det att årets siffra blir lägre än fjolårets, då 104 personer omkom.
– Det verkar gå ned igen, konstaterar Ulf Erlandsson, brandutredare på Räddningsverket.
Statistiken för 2004, då 65 personer dog till följd av eldsvådor, fick verket att hoppas på ett trendbrott. Men året därpå dog åter över 100 personer.
– I och för sig är inte det så alarmerande, det är snarare konstigt att det var så väldigt få 2004, säger Ulf Erlandsson.
Sedan verket började föra statistik 1988 är 2004 det enda år då antalet omkomna varit färre än 100.
Än så länge är dock statistiken för 2006 osäker. Räddningsverket räknar även in dem som avlider upp till en månad efter brandtillfället. Och december är en av de månader då flest dör till följd av bränder.
Under sommarmånaderna omkommer vanligtvis 5-6 personer per månad i bränder, medan siffran för december och januari snarare ligger runt 15. Det handlar delvis om att levande ljus, öppna spisar och fyrverkerier är vanligare under vintern.
Men en bidragande orsak är också att vi dricker mer under jul och nyår.
– Det handlar mycket om alkohol. Ungefär var tredje dödsbrand beror på rökning, och rökning i kombination med ett stort alkoholintag är en vanlig brandorsak, säger Ulf Erlandsson.
– Typexemplet är en frånskild man i 50-60-årsåldern som lever ensam i sin bostad, är djupt alkoholiserad och röker.
Även äldre, dementa, sjuka och rörelsehindrade som röker är vanliga i statistiken. Och 60 procent av dödsoffren har inte haft någon fungerande brandvarnare hemma.
Däremot omkommer mycket få barn i brandolyckor. Det tror Ulf Erlandsson beror på att föräldrar är noga med att skaffa brandvarnare, jordfelsbrytare och spisskydd.
– Barnen är man rädd om, men man tycker att man kunde vara lika rädd om gamla farmor. Ofta är det just riskgrupperna som inte sätter upp brandvarnare själva. Vi borde tänka på dem som är sämre lottade och hjälpa dem, säger Ulf Erlandsson.