Att Etiopiens ambassadör kallats till UD i fallet med den fängslade och sjuke svenske hjärtläkaren Fikru Maru kan visa sig vara en viktig markering, enligt experten Kjetil Tronvoll.

– Inte minst på grund av att Etiopien snart tar plats i säkerhetsrådet, säger han.

Enligt Kjetil Tronvoll, professor i freds- och konfliktforskning vid Bjørknes høyskole i Oslo, vill Etiopien framstå som en internationell ansvarig och adekvat partner inom diplomati och utrikespolitik, särskilt som landet blir ledamot av FN:s högsta organ i januari, samtidigt som Sverige.

– Det medför att Etiopien spelar i den internationella diplomatins elitdivision, vilket gör det ännu viktigare för landet att slå vakt om sitt rykte, säger Tronvoll.

Han är övertygad om att Etiopien kommer att lägga märke till att Sverige kallat upp ambassadören för att markera allvarligheten i att en sjuk hjärtläkare inte får adekvat vård.

– Men jag vet inte om det får någon effekt för att Fikru Maru ska kunna släppas fri eller få nödvändig vård, säger Tronvoll.

Dödlig brand

UD:s beslut att kalla upp Stockholmsambassadören Woinshet Tadesse Woldegiorgis för samtal med kabinettssekreteraren Annika Söder kom sedan det blev känt att Fikru Maru anklagas för delaktighet i en dödlig brand i Kilintofängelset i september.

Han var placerad i fängelsekomplexet i utkanterna av Addis Abeba under den långa häktningstiden som inleddes 2013.

Dagen före branden fördes Maru till sjukhus för vård av en kollapsad lunga. Svenskens advokat Hans Bagner säger att de nya anklagelserna mot hans klient är politiskt motiverande, men att det ännu inte är känt exakt vilka formella brottsmisstankar det rör sig om.

Åtal inom kort

Minst 38 fångar, däribland Fikru Maru, väntas inom kort bli åtalade för brott i samband med dödsbranden. Anklagelserna gäller dessutom försök att rekrytera personer till ”förbjudna grupper”, enligt BBC.

En diplomatkälla med insyn i Marus fall säger att Sverige ser mycket allvarligt på de nya anklagelserna.

– För Sverige är det framför allt viktigt att Fikru Makru snabbt får nödvändig vård. Annars riskerar han att dö, säger källan.
Kjetil Tronvoll anser att Etiopiens regering har anledning att räkna med att en sådan händelseutveckling är möjlig.

– Om en svensk skulle dö i etiopiskt fängelse utan att ha fått tillräcklig vård skulle det givetvis inte bättra på relationerna mellan länderna, konstaterar han.

(TT)

Fakta: Fikru Marus fall

Den svenske hjärtläkaren Fikru Maru greps i maj 2013. Först efter sex månader fick han veta att han var misstänkt för att ha mutat Etiopiens tullminister, en beskyllning som senare drogs tillbaka. Den 21 oktober i år fann domstolen honom skyldig till att ha haft kunskap om att åklagaren utsatts för obehöriga påtryckningar innan tullmålet lades ner (i princip för att ha varit i maskopi med tullministern). Den 25 oktober anklagades Maru för delaktighet i en dödsbrand på fängelset där han tidvis suttit. När branden bröt ut vårdades han dock på sjukhus för en svår lungsjukdom. Fikru Maru har hela tiden nekat till brott. Läkarens sjukhus i Etiopien är finansierat från Sverige, bland annat via statliga Swedfund. I Sverige har Fikru Maru bland annat arbetat som hjärtspecialist på Hudiksvalls sjukhus och på St:Görans sjukhus i Stockholm. Fakta: Dödsbranden i Kilintofängelset Kilinto är ett högsäkerhetsfängelse i utkanten av Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Tiotals fångar omkom och många skadades i en brand som bröt ut i fängelset den 3 september i år. Människorättsaktivister och oppositionspolitiker ifrågasätter myndigheternas officiella bild av branden. Inledningsvis var det officiella beskedet att 23 interner dog efter att ha andats in giftig brandrök. Men i nya domstolsdokument heter det att fångarna brändes till döds efter att först ha misshandlats. Människorättsaktivister pekar på att flera prominenta motståndare till den etiopiska regeringen befann sig i fängelset liksom hundratals som deltog i protestvågen. Kritiker hävdar också att flera av de döda hade skottskador. Källa: BBC News

Fakta: Undantagstillståndet i Etiopien

Det råder undantagstillstånd i Etiopien efter våldsamma demonstrationer, materiell förödelse och upplopp. Över 10 000 personer har gripits och myndigheterna har lovat att genomföra reformer för att tillmötesgå vissa krav som demonstranter fört fram. Undantagstillståndet infördes i början av oktober och gäller i sex månader till och med april 2017. Protesterna mot regeringen blev i början av förra året allt intensivera i Oromia-regionen och demonstrationerna spreds sedan till Amhara-regionen. De båda regionerna är centrum för Etiopiens två största etniska minoritetsgrupper. Under hösten har andra delar av Etiopien, och på många håll har säkerhetsstyrkorna slagit ner protesterna med våld mot civilpersoner.