Att inte hålla sig till sanningen och att inte upprätthålla reglerna har försatt Grekland och EU i en svår situation. ”I dessa kritiska ögonblick står ofta Europas öde på spel”, skriver det Europeiska rådets president i en artikel.
Giorgos Papandreou, Greklands premiärminister, kallade det nya skattesystemet som röstades igenom den 14 april i år, för en revolution. Huvudsyftet var att minska skattefusket som är omfattande. Nu uppmanas alla att ta kvitto på sina betalningar och stora kontanta företagsbetalningar får inte göras. Vissa yrkesgrupper har haft gynnsamma skatteregler, vilka de nu förlorar.
Men staten Grekland var inte bättre. DN skriver på sin hemsida att tankesmedjan Bruegel i Bryssel har skrivit rapporten ”Two crises, two responses”. Det ena landet är Grekland som är ett ”patologiskt” fall. De har lämnat falska rapporter till EU och de missköter sitt lands offentliga finanser, skriver författarna.
Grekland redovisade till EU ett underskott på mindre än en procent av bruttonationalprodukten (BNP) år 2000, i verkligheten var den nästan fyra procent. Året efter rapporterades ett litet överskott, trots ett fortsatt underskott på nästan fyra procent. Så har rapporteringen fortsatt tills Papandreou tog över regeringsmakten och sade som det var, att Grekland hade ett underskott på nästan 13 procent.
Enligt EU: s regler för euroländerna, får budgetunderskottet vara högst tre procent av BNP; en regel som ingår i EU: s stabilitets- och tillväxtpakt som ska förebygga obalanser, vilka kan skada euroområdet (ec.europa.eu). Går ett land över den tröskeln kan sanktioner sättas in med syftet att få landet att vidta åtgärder för att avhjälpa situationen.
När EU och IMF beviljade Grekland lån förlorade landet sin suveränitet, den driver inte sin egen penningpolitik och inte heller sin socialpolitik självständigt längre, det menade Lily Lanefelt vid Stockholms Universitet till Sveriges Radio i veckan.
Det blev en sanering av ekonomin med åtstramningar och nedskärningar som saknar motstycke i Greklands historia och som åtföljts av våldsamma protester.
Knappt har röken skingrats efter den världsomfattande ekonomiska kris som började med kreditförluster på den amerikanska bolånemarknaden, förrän Grekland får det att gungar på de internationella finansmarknaderna igen.
– Vi har ett allvarligt läge på de internationella finansiella marknaderna som grundar sig i problemen och bekymren i Grekland, men som också påverkas av situationen i Spanien och Portugal. Enligt ansvariga myndigheter har vi begränsad exponering mot de aktuella länderna. Den tyngd som ändå läggs på Sverige har vi beredskap, verktyg och resurser att hantera, sade finansminister Anders Borg i fredags vid en presskonferens.
Spanien var det andra landet som ingick i den belgiska tankesmedjans rapport; ett land med en budgetpolitik som varit ”anmärkningsvärt disciplinerad”. I Spaniens kris ligger att konkurrenskraften urholkats och med ett växande underskott i bytesbalansen.
Europeiska rådets president, som är belgare, Herman Van Rompuy, har skrivit en debattartikel som bland annat publicerats i söndagens DN.
”Vi vill att du ska vara medveten om att när vi förhandlar om en överenskommelse eller löser en aktuell kris ligger det ofta mer i vågskålen än överenskommelsen eller krisen. I dessa kritiska ögonblick står ofta Europas öde på spel. Tillsammans försvarar vi en dyrbar skatt.”
”I vår föränderliga värld är andra regioner på väg att överträffa oss ekonomiskt. Våra jobb och vårt inflytande kan stå på spel. Nationalism eller populism är inte svaret. För att försvara våra europeiska värderingar, intressen och arbetstillfällen måste vi fortsätta att agera gemensamt, och när vi agerar individuellt måste det göras i en gemensam anda.”
Det gäller alltså att bekämpa instinkten att rädda sig själv, därför sitter EU: s finansministrar i ett extramöte på söndagskvällen för att hindra den grekiska krisen från att sprida sig. Grekland har beviljats lån men när Spanien och Portugal nu behöver låna får de betala höga räntor till långivarna.
På EU-toppmötet i fredagskväll togs en uppgift fram till finansministrarnas möte: skapa en europeisk stabiliseringsmekanism.
Det blir ingen lätt uppgift. Även om röken skingrats efter förra finanskrisen, tog länderna stora lån för att rädda sina banker. Lån, som placerats i obligationer av bankerna, faller nu i värde med en uppenbar risk för att bankerna måste räddas en gång till, och ländernas skuldbörda blir ännu tyngre.
EU: s finansministrar måste därför ha ett förslag klart innan Asiens börser öppnar, annars riskerar man nya börsfall när handeln sätter igång.
