loadingEn butik som säljer gravstenar i Rudong. Häradet som hyllades för att man så hårt följde ettbarnspolitiken lever nu med konsekvenserna – en rejält åldrande befolkning. (Foto: Sina)
En butik som säljer gravstenar i Rudong. Häradet som hyllades för att man så hårt följde ettbarnspolitiken lever nu med konsekvenserna – en rejält åldrande befolkning. (Foto: Sina)
Utrikes

Ettbarnspolitikens pris – skolor ombyggda till ålderdomshem

Frank Fang - Epoch Times

På 80-talet fick häradet Rudong pris för att invånarna strikt följde Kinas ettbarnspolitik. Nu, trettio år senare, betalar de priset för regimens befolkningskontroll.

Nyligen har häradet Rudong i Jiangsuprovinsen hamnat under luppen i och med att man haft en negativ befolkningstillväxt 17 år i rad, och har en befolkning som snabbt blir äldre. Invånarna har dessutom inte anammat de nya åtgärderna för att öka antalet födslar, rapporterade halvstatliga Beijing News den 29 mars.

Sedan millennieskiftet har skolor i Rudong tvingats stänga en efter en eftersom det finns för få barn. En förskolelärare som överväger att stänga sin skola berättar att det 1999 fanns fem högstadieskolor, sju låg- och mellanstadieskolor och minst fem förskolor. Nu finns det bara en högstadieskola, en låg- och mellanstadieskola och tre förskolor.

Många av de nedlagda skolorna i Rudong har dessutom byggts om till äldreboenden. Det nu största äldreboendet huserar i en före detta låg- och mellanstadieskola som lades ner 2012. För närvarande finns det över 20 äldreboenden i området.

”År 1963 började man styra hur många barn som föddes, och tjugo år senare hade 99,5 procent av familjerna i Rudong bara ett barn.”

Äldre arbetskraft är en vanlig syn i Rudong. Alla de tjugotalet cykeltaxiförarna som arbetar på den stora affärsgatan är över 60 år. Vid en byggarbetsplats i Fengli Town kallar man byggnadsarbetare i femtioårsåldern för ”ungdomar”.

Testområde

Den skeva åldersfördelningen är ett resultat av att Rudong blev regeringens testområde för befolkningskontroll. På femtiotalet fick kvinnorna i området i genomsnitt fem barn var. År 1963 började man styra hur många barn som föddes, och tjugo år senare hade 99,5 procent av familjerna i Rudong bara ett barn.

År 1986 hyllades Rudong av statsrådet för sin lyckade familjeplanering, och den lokala ledningen prisades med guldmedalj. Ledningen uppförde även ett monument till minne av händelsen.

Men idag är priset ”inte längre så ärorikt”, sade Pan Jinhuan, före detta medlem av partiets lokala ständiga utskott, till Beijing News.

Pan berättade att hans fru gjorde abort i fjärde månaden för att följa landets ettbarnspolitik på 80-talet, ett beslut han ”inte hade råd att ångra” om han ville behålla sin plats i partiet och sina politiska poster.

Ingen skillnad trots nya regler

Den 28 mars 2014 införde Jiangsuprovinsen den så kallade tvåbarnspolitiken, där par, som själva var ensambarn, tilläts skaffa ett andra barn i några delar av Kina.

Tjänstemännen i Rudong skred snabbt till handling och hängde upp affischer där man ”uppmuntrade kvalificerade par att skaffa två barn så att Rudong får en långsiktig och balanserad befolkningsutveckling”. Och monumentet som uppförts till minne av den tidigare hyllade familjeplaneringen togs bort i tysthet.

Två år senare var resultatet av lättnaden i familjepolitiken betydligt blygsammare än myndigheterna förväntat sig. Färre än en procent av familjerna i Rudong hade ansökt om att få ett andra barn.

”Fastän politiken plötsligt har mjukats upp är det svårt för folk att ändra på sin bild av att en kärnfamilj består av tre personer.”

Pan Jinhuan, f.d. medlem av partiets lokala ständiga utskott

 

Pan har en teori om varför invånarna i häradet har svårt att övergå till tvåbarnspolitiken:

– Att få barn följer naturens lagar. Under två generationer har folk vant sig vid att bara ha ett barn, och det ändrar man inte på så lätt. Fastän politiken plötsligt har mjukats upp är det svårt för folk att ändra på sin bild av att en kärnfamilj består av tre personer, sade han till Beijing News.

Bitterhet på nätet

På Kinas populära mikroblogg Sina Weibo uttryckte användarna bitterhet över den kränkande familjepolitiken, och vad den lett till. Även Rudongs pris som förebild i familjeplaneringsfrågor fick en släng av sleven.

”Ert heliga monument är nedstänkt med blod från många döda. Ni kan uppföra ett monument och ta bort ett monument, men kan ni ta bort bitterheten i folks hjärtan?” skrev användaren ”Carbonizing” från Shaanxi.

”Det är inte en fråga om ifall vi vill ha ett barn till, utan varför staten har rätt att blanda sig i våra beslut om vi vill ha barn, och i så fall hur många”, skrev användaren ”Qin Ke Qin He” från Hebei.

Pseudonymen ”Torn Down Berlin Wall” från Shaanxi frågade: ”Vem ska ta ansvar för den här felaktiga nationella politiken?”

Dyster ålderdom för kineser som förlorar sitt enda barn

Tvångsaborter och steriliseringar av kvinnor fortsätter i Kina

 

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn butik som säljer gravstenar i Rudong. Häradet som hyllades för att man så hårt följde ettbarnspolitiken lever nu med konsekvenserna – en rejält åldrande befolkning. (Foto: Sina)
En butik som säljer gravstenar i Rudong. Häradet som hyllades för att man så hårt följde ettbarnspolitiken lever nu med konsekvenserna – en rejält åldrande befolkning. (Foto: Sina)
Utrikes

Ettbarnspolitikens pris – skolor ombyggda till ålderdomshem

Frank Fang - Epoch Times

På 80-talet fick häradet Rudong pris för att invånarna strikt följde Kinas ettbarnspolitik. Nu, trettio år senare, betalar de priset för regimens befolkningskontroll.

Nyligen har häradet Rudong i Jiangsuprovinsen hamnat under luppen i och med att man haft en negativ befolkningstillväxt 17 år i rad, och har en befolkning som snabbt blir äldre. Invånarna har dessutom inte anammat de nya åtgärderna för att öka antalet födslar, rapporterade halvstatliga Beijing News den 29 mars.

Sedan millennieskiftet har skolor i Rudong tvingats stänga en efter en eftersom det finns för få barn. En förskolelärare som överväger att stänga sin skola berättar att det 1999 fanns fem högstadieskolor, sju låg- och mellanstadieskolor och minst fem förskolor. Nu finns det bara en högstadieskola, en låg- och mellanstadieskola och tre förskolor.

Många av de nedlagda skolorna i Rudong har dessutom byggts om till äldreboenden. Det nu största äldreboendet huserar i en före detta låg- och mellanstadieskola som lades ner 2012. För närvarande finns det över 20 äldreboenden i området.

”År 1963 började man styra hur många barn som föddes, och tjugo år senare hade 99,5 procent av familjerna i Rudong bara ett barn.”

Äldre arbetskraft är en vanlig syn i Rudong. Alla de tjugotalet cykeltaxiförarna som arbetar på den stora affärsgatan är över 60 år. Vid en byggarbetsplats i Fengli Town kallar man byggnadsarbetare i femtioårsåldern för ”ungdomar”.

Testområde

Den skeva åldersfördelningen är ett resultat av att Rudong blev regeringens testområde för befolkningskontroll. På femtiotalet fick kvinnorna i området i genomsnitt fem barn var. År 1963 började man styra hur många barn som föddes, och tjugo år senare hade 99,5 procent av familjerna i Rudong bara ett barn.

År 1986 hyllades Rudong av statsrådet för sin lyckade familjeplanering, och den lokala ledningen prisades med guldmedalj. Ledningen uppförde även ett monument till minne av händelsen.

Men idag är priset ”inte längre så ärorikt”, sade Pan Jinhuan, före detta medlem av partiets lokala ständiga utskott, till Beijing News.

Pan berättade att hans fru gjorde abort i fjärde månaden för att följa landets ettbarnspolitik på 80-talet, ett beslut han ”inte hade råd att ångra” om han ville behålla sin plats i partiet och sina politiska poster.

Ingen skillnad trots nya regler

Den 28 mars 2014 införde Jiangsuprovinsen den så kallade tvåbarnspolitiken, där par, som själva var ensambarn, tilläts skaffa ett andra barn i några delar av Kina.

Tjänstemännen i Rudong skred snabbt till handling och hängde upp affischer där man ”uppmuntrade kvalificerade par att skaffa två barn så att Rudong får en långsiktig och balanserad befolkningsutveckling”. Och monumentet som uppförts till minne av den tidigare hyllade familjeplaneringen togs bort i tysthet.

Två år senare var resultatet av lättnaden i familjepolitiken betydligt blygsammare än myndigheterna förväntat sig. Färre än en procent av familjerna i Rudong hade ansökt om att få ett andra barn.

”Fastän politiken plötsligt har mjukats upp är det svårt för folk att ändra på sin bild av att en kärnfamilj består av tre personer.”

Pan Jinhuan, f.d. medlem av partiets lokala ständiga utskott

 

Pan har en teori om varför invånarna i häradet har svårt att övergå till tvåbarnspolitiken:

– Att få barn följer naturens lagar. Under två generationer har folk vant sig vid att bara ha ett barn, och det ändrar man inte på så lätt. Fastän politiken plötsligt har mjukats upp är det svårt för folk att ändra på sin bild av att en kärnfamilj består av tre personer, sade han till Beijing News.

Bitterhet på nätet

På Kinas populära mikroblogg Sina Weibo uttryckte användarna bitterhet över den kränkande familjepolitiken, och vad den lett till. Även Rudongs pris som förebild i familjeplaneringsfrågor fick en släng av sleven.

”Ert heliga monument är nedstänkt med blod från många döda. Ni kan uppföra ett monument och ta bort ett monument, men kan ni ta bort bitterheten i folks hjärtan?” skrev användaren ”Carbonizing” från Shaanxi.

”Det är inte en fråga om ifall vi vill ha ett barn till, utan varför staten har rätt att blanda sig i våra beslut om vi vill ha barn, och i så fall hur många”, skrev användaren ”Qin Ke Qin He” från Hebei.

Pseudonymen ”Torn Down Berlin Wall” från Shaanxi frågade: ”Vem ska ta ansvar för den här felaktiga nationella politiken?”

Dyster ålderdom för kineser som förlorar sitt enda barn

Tvångsaborter och steriliseringar av kvinnor fortsätter i Kina

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024