Skattesänkningar, avregleringar och på sikt ett upprivande av sjukförsäkringsreformen Obamacare står på agendan när USA:s 115:e kongress i dag samlas i Capitolium i Washington DC.

Skattesänkningar och avregleringar står på dagordningen när USA:s 115:e kongress i dag samlas i Capitolium i Washington DC. Men dagens huvudnummer är republikanernas beslut att till sist backa från planer att lägga ned ett etikorgan – efter en offentlig uppläxning av den tillträdande presidenten.

Republikanerna fortsätter att ha majoriteten i både senaten och representanthuset – trots att de tappade några platser vid kongressvalet i november – och får snart sällskap av partikamraten Donald Trump i Vita huset.

Det banar väg för en mer renodlad republikansk politik och snabba beslut, till skillnad från det dödläge som rått under demokratiske Barack Obamas sista tid.

– De har en gyllene möjlighet, konstaterar Trent Lott, tidigare republikansk majoritetsledare i senaten, för tidningen The New York Times.

– Men genom åren har jag sett frestelsen i att spela ett för högt spel när ett och samma parti har kontroll över Vita huset, senaten och representanthuset.

Ett sådant exempel är just Obamas sjukförsäkringsreform Affordable Care Act, anser Lott. Den tvingades igenom kongressen 2010 då Demokraterna var i majoritet, men utan något stöd från Republikanerna.

Utan arbete över partigränserna skapas inte varaktiga reformer, när Obama nu avgår väntas stora delar av lagen göras om.

Tydlig Trumpmarkering

Inför dagens samling var Republikanerna taggade. Redan i går kväll samlades representanthusets republikaner och fattade beslut om att i praktiken lägga ner Office of Congressional Ethics (OCE), ett organ som bildades 2008 efter korruptionsskandaler som ledde till att tre ledamöter hamnade i fängelse.

Tanken var att genomföra initiativet direkt efter invigningen, men så fort planerna blev kända mötte förslaget kraftig kritik – även av den tillträdande presidenten som verkade klart irriterad över sina partikamraters initiativ.

”Med allt som kongressen har att göra, måste man verkligen välja att försvaga den oberoende etikgranskaren, hur orättvis den än må vara, som sin första handling och prioritet”, twittrar Donald Trump inför kongressinvigningen.

”Fokusera på skattefrågor, sjukvård och andra områden som är mycket viktigare”, twittrade han vidare.

Kort därpå kom beskedet att förslaget dras tillbaka.

Fråga ut ministrar

På sin första arbetsdag som president, efter installationen den 20 januari, väntas Donald Trump riva upp beslut som hans företrädare fattat inom ramarna för presidentämbetet.

Han har bland annat kritiserat Obama för dennes reglering av energisektorn samt för invandringsreformen från 2014 som är tänkt att ge treåriga arbets- och uppehållstillstånd till fem miljoner migranter, främst papperslösa mexikaner.

Den 115:e kongressen arbetar under 2017 och 2018. En av de första uppgifterna blir att den 6 januari räkna antalet elektorsröster och formellt deklarera Trump som vald president.

Senaten måste också så snart som möjligt hålla utfrågningar av och – sannolikt – godkänna de personer som Trump nominerat till olika ministerposter.

Nästa kongressval äger rum i november 2018.

(TT)

Fakta: USA:s kongress

Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Capitolium i huvudstaden Washington DC. Den består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd. Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut). Kongressen beslutar om bland annat skatter, tullar och anslag. Fördrag med främmande makt ska godkännas av senaten, liksom viktigare utnämningar till federala poster. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan också avsättas av kongressen genom riksrätt. Källa: TT:s arkiv