Har Hillary Clinton talat med dubbla tungor när det gäller frihandel? Och har Clintonkampanjen konspirerat med vissa journalister? Läckt e-post från presidentkandidatens kampanj väcker allvarliga frågor, men hade sannolikt orsakat större skada om hennes rival varit någon annan än Donald Trump.
Det är främst mejl från Clintons kampanjordförande John Podesta som publicerats på Wikileaks. Sajten uppges ha kommit över omkring 50 000 meddelanden, varav cirka 10 000 hittills offentliggjorts.
Till de mest uppmärksammade hör brev från i fjol som visar på irritation över New Yorks borgmästare Bill de Blasios stöd för Clintons dåvarande rival Bernie Sanders. Och mejl från 2014 visar att kampanjen av strategiska skäl försökte få datumet för primärvalet i Illinois flyttat. ”Paret Clinton glömmer inte vad deras vänner gör för dem”, står det i meddelandet från blivande kampanjchef Robby Mook till Podesta, enligt tv-kanalen CBS genomgång.
Wall Street-manus
Störst fokus har kanske mejlen rörande Hillary Clintons kritiserade betalda anföranden för storbankerna på Wall Street fått. Redan i den förra debatten mellan Clinton och republikanen Trump anklagades hon för att inför bankerna ha varit betydligt mer frihandelsvänlig än i valrörelsen.
”Min dröm är en internationell gemensam marknad med öppen handel”, ska hon ha sagt enligt tidningen USA Today som efter att ha läst mejlen konstaterar att det är tydligt varför Clinton inte velat offentliggöra sina Wall Street-manus.
Hon ska också ha visat upp en mer flexibel sida än i sina kampanjtal när det gäller reglering av bankvärlden samt specifikt hyllat Stillahavsavtalet TPP som ”en gyllene förebild” för frihandelsavtal – trots att hon nu säger att hon är emot det.
Oberoende reportrar?
Konservativa The Wall Street Journal skriver att mejlen ger en intressant inblick i allt från politiskt skvaller och personalfrågor till strategidiskussioner om kritiken rörande Clintons bruk av en privat e-postserver när hon var utrikesminister. Nyhetskanalen Fox News, som anses stå Republikanerna nära, fokuserar i stället på en mängd namngivna journalister som man anser har konspirerat med Clintonkampanjen. Bland dessa finns tv-kanalen ABC:s George Stephanopoulos som i Podestas e-post hyllas efter en tuff intervju med statsvetaren Peter Schweizer. Schweizer har skrivit boken Clinton Cash, i vilken det hävdas att givare till stiftelsen Clinton Foundation behandlades extra gynnsamt av det UD Hillary Clinton var chef för.
E-postläckorna har dock hamnat i skuggan av de anklagelser om sexuella övergrepp som riktats mot Donald Trump, i synnerhet efter att en inspelning där affärsmannen ägnar sig åt sexistiskt skryt publicerats. Drygt tre veckor återstår till valet och Clinton har en genomsnittlig ledning på 6,7 procentenheter över Trump i opinionsmätningarna.
| Opinionsläget i USA |
| 48,1 procent av USA:s väljare säger sig i nuläget stödja Demokraternas Hillary Clinton medan 41,4 procent vill se Republikanernas Donald Trump som president, enligt ett genomsnitt av aktuella mätningar. Clinton leder i de flesta av de viktiga så kallade vågmästardelstaterna, där det står och väger mellan demokratisk och republikansk majoritet, men Trump har övertaget i Iowa och Arizona. För att vinna valet krävs minst 270 så kallade elektorsröster. I nuläget beräknas Clinton ha stöd av 256 och Trump 170. När det gäller 112 elektorsröster anses opinionsläget vara för jämt för att kunna avgöra. Varken Trump eller Clinton är särskilt populär. Enbart 36 procent av amerikanerna säger sig ha en positiv syn på Trump medan 58 procent är av motsatt åsikt. I Clintons fall har 43 procent en positiv syn medan 52 procent är negativa. 64 procent av amerikanerna anser att USA utvecklas i fel riktning och bara 15 procent anser att kongressen gör ett bra jobb. Källa: Real Clear Politics sammanställning av de senaste opinionsmätningarna |
(TT)
