Det här är den tredje i en serie artiklar, som beskriver den kinesiska civilisationens uppkomst enligt det traditionella kinesiska synsättet. Serien kommer att handla om Kinas historia och viktiga personer som medverkat till att skapa Kinas gudomligt inspirerade kultur. Den här artikeln berättar om den legendariska kejsaren Yao.

Yaos födelse

De tre mest kända legenderna i den kinesiska mytologin är de om universums skapelse, människans skapelse och den Gule kejsaren. Sedan följer legenderna om de stora härskarna; Yao, Shun och Den store Yu.

Yaos mor var en kvinna vid namn Qing Du, som var en av kejsare Kus konkubiner. I Bambukrönikan, en bok om det legendariska Kina som nedtecknades under Handynastin, sägs att Qing Du träffade en drake som visade henne en bild av sonen hon skulle föda. Det var också en ovanlig graviditet, då Yao låg hela 14 månader i livmodern innan han föddes.

Legender om den kinesiska civilisationens uppkomst: Förord

Pojken kallades Fang Xun, och det var först efter sin död som han började kallas Yao. Redan i unga år uppvisade Yao kunnighet och dygd. Vid 13 års ålder fick han ansvaret för staden Tao. Två år senare blev han markis i Tang-regionen, och hjälpte sin bror med administrationen av hovet.

Kejsare Zhis regeringstid

Under sina sista år ägnade sig kejsare Ku åt spådom och förutsägelser, vilka visade att fyra av hans söner skulle vara goda kandidater till tronen. Ku beslutade då att hans äldste son Zhi skulle krönas till ny kejsare, och efter Kus död blev Zhi kejsare.

Men kejsare Zhis regeringstid gick inte bra. De tre ministrar han utsåg att ansvara för regering, arbete och miljö var korrupta och fräcka. De underminerade traditionella sedvänjor och naturens ordning och ledde Zhi till ett lättsinnigt liv med sinnlig njutning. Han slutade bry sig om sitt kejserliga ansvar och slutade att engagera sig i administrationen.

Med tiden började naturkatastrofer härja i landet och folket blev otåligt. Det sades att kejsare Zhis styre hade avvikit från Tao, (Vägen). Till slut bröt ett uppror ut i landet Dongyi, och Yao skickades dit för att kväsa det.

I Huainanzi, en skrift med lärda avhandlingar från andra århundradet före Kristus, berättas att sex monster plågade människorna under Yaos tid. De första var en människoätande best, en människoliknande köttätare med långa huggtänder, och Jiu Jing ett hydra-liknande niohövdat monster som sprutade eld och vatten. Bland de andra fanns en skräckinjagande rovfågel med mansansikte, en monstruös tvåhövdad galt och ett ormliknande havsvidunder.

I en välkänd text om legendernas geografi och kultur, Shanhaijing (”berg och hav-klassikern”), står att den himmelske kejsaren Jun, sände ner den gudomliga krigaren Hou Yi, för att hjälpa mänskligheten klara av de svåra katastrofer som drabbat dem.

På Yaos befallning dödade Hou Yi de sex monstren och lindrade det svåra lidande de fört med sig till människorna.

Yao ärver tronen

Allteftersom tiden gick blev det uppenbart att Yao hade större dygd och begåvning än sin halvbror Zhi. Gudarna av de fyra väderstrecken indikerade att de föredrog Yao som kejsare, och efter nio år på tronen utfärdade kejsar Zhi ett kejserligt påbud och abdikerade från tronen till förmån för Yao.

Enligt legenderna sägs det att Yao hade en dröm innan han besteg den kejserliga tronen. I drömmen mötte han en azurblå drake som tog honom högst upp på Mount Tai och ännu högre, upp till himlens port, där han såg prakten och rikedomen i en gudomlig stad.

Yao intog den kejserliga tronen och gjorde Pingyang till huvudstad. För att lyckas i sitt ämbete sökte han efter bra medhjälpare bland de vanliga människorna, och gjorde efterforskningar för att kunna ge röst åt folket och förstå vad som bekymrade dem.

Dessutom besökte den nya kejsaren fyra kultiverande asketer bosatta på Mount Gunshe. Han hälsade på dem lika anspråkslöst som en lärljunge som ber läraren om undervisning.

Yaos styre

Yaos regeringstid karaktäriserades av lyhördhet för folket och deras åsikter. Kejsaren delade in Kina i de Nio staterna som han ofta besökte. Han sökte ofta råd och hjälp med administrationen hos gudarna av de fyra väderstrecken. Vid stadsportarna satte han upp anslagstavlor i trä där invånarna kunde peka ut brister i kejsarens styre.

I ”Historikerns nedteckningar”, prisade den lärde Sima Qian, som levde under Handynastin, Yaos kejserliga meriter: ”Hans dygd och karaktär var lika vidsträckt som himlen, hans visdom kan liknas med gudarnas. Att närma sig honom var som att komma nära solen, ett ljus som lyste upp världen. På avstånd liknade han de rosaskimrande molnen. Han var rik utan att vara dominant, ädel utan arrogans. Han behandlande folket med dygd och godhet. Hans hjärta var uppfyllt av tankar på alla sina medborgare, han skapade närhet mellan de nio graderna av släktskap, och gav folket harmoni.”

En folkdikt från Yaos tid prisar monarken för hans ”godhet, lika stor som himlen, hans visdom jämförbar med gudars; som solen värmer hjärtat och molnen omfamnar jorden lyser hans dygd klart och hela världen gläds åt honom.”

Enligt Legendernas trädgård, en annan text från Handynastin, var kejsar Yaos omsorg om sina undersåtar sådan att han sade att ”om så bara en enda man går hungrig är det jag som är ansvarig”.

Hou Yi skjuter ner de nio solarna

Hou Yi, krigaren som sändes ner för att hjälpa Yao, är mest känd i de kinesiska folkberättelserna som den som fick uppdraget att skjuta ner nio av tio solar som brände jorden.

Legenden säger att de nio solarnas uppkomst utlöstes av en rad olika ogynnsamma omen, bland annat observerades ett ormliknande monster med sex ben och fyra vingar.

Strax därefter blev det torka, och en dag när människorna vaknade fanns det fyra solar på himlen. Folket såg de tre extra solarna som demoniska stjärnor och kejsare Yao bad Hou Yi använda sina krafter och ta bort dem.

Hur ska jag kunna känna igen den äkta solen undrade Hou Yi, som inte ville begå en stor synd. Men Yao försäkrade honom att den äkta solen inte kunde skjutas ned.

Det dröjde inte länge förrän det var tio solar på himlen, och trots Hou Yis utmärkta träffsäkerhet kunde ingen av hans pilar påverka dem.

I Shanhaijing står att den himmelske kejsaren Jun och hans maka hade tio söner. De blev de tio solarna bortom de östra haven. Katastrofen inträffade när de tio solarna bestämde att de skulle stiga unisont. Resultatet blev att floderna torkade, växtligheten vissnade, jorden brann och själva luften blev svår att andas.

Kejsare Yao brann av oro och otålighet, och då föreslog en av hans ministrar att kejsaren skulle avstå från kött, vin och göra ett uppriktigt offer till gudarna, be till himlen, jorden och förfäderna.

”Hou Yi må ha sina gudomliga pilar, men frågan beror på härskarens fromhet”, sade ministern.

Då tog Yao ett bad och levde i korrekt avhållsamhet i tre dagar, samtidigt som han offrade till himlen och jorden. Och Hou Yi reste till berget Kunlun där han innerligt bad till himlen och bad solarna att skona jorden.

Men solarna lät sig inte rubbas, och Hou Yi fick ta fram sin båge. Han sköt ner nio av solarna och klimatet återgick till det normala igen.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.