”Från havet i öster till bergen i söder behöver man inte låsa sin dörr och resande behöver inte ha med sig proviant”, löd ett talesätt under Tangdynastin när Kina hade sin mest blomstrade period.
Tangdynastin var den kinesiska kulturens absoluta höjdpunkt och överträffade övriga dynastier på de flesta områden. Kulturen, ekonomin, jordbruket och logistiken blomstrade. De ädla konstarterna musik, dans, kalligrafi, bildkonst och arkitektur nådde sin höjdpunkt, liksom metallförädling, keramiktillverkning, textildesign, tryckteknik, bryggning och tékulturen.
Med den storslagenheten blir senare perioder bara som återspeglingar av den här perioden. Det här kunde åstadkommas tack vare den tidens stora kejsare och suveräne landsfader Tang Taizong.
“Kejsaren är beroende av staten och staten är beroende av folket. När folket förtrycks och bara tjänar härskaren, är det som att äta sig mätt på sin egen kropp. Magen blir nöjd men kroppen skadas. Härskaren kanske blir rikare men hans rike blir förstört”, skrev kejsare Taizong.
Kejsare Tang Taizongs recept i konsten att härska
Kejsare Tang Taizong regerade från 626 till 649 e. Kr. Än idag äras han för sin visdom och förmåga att styra landet. Han var mycket beläst och kunnig inom Konfucius lära, en duktig forskare och kalligrafimästare. Han utsåg duktiga ministrar, hade nära kontakt med sina rådgivare, lyssnade på kritik och levde ett enkelt och sparsamt liv. Tang Taizong regerade landet efter konfucianismens lära och tack vare sin ädla karaktär och klara intellekt blev Kina en ledande världsmakt.
Medan andra nationer led av kaos, splittring och korruption levde folket under Taizongs styre i harmoni och välstånd. Tangdynastins goda rykte spred sig, och nådde så långt utanför landets gränser att nästan alla länder kände till det. Senare blev också ordet Tang synonymt med Kina. Även idag kallar sig många utlandskineser ”Tangfolk”, för de är stolta över denna historiska guldålder.
Kejsar Yao, tredje delen i artikelserien om den kinesiska civilisationens uppkomst
Öppenhet mot omvärlden var också en viktig aspekt under den här perioden. Buddhismen spreds vida omkring, människor reste till Indien på pilgrimsfärd och många buddhistiska sutror översattes till kinesiska. Den buddistiska religionen dog senare ut i Indien men den växte sig stark i Kina. Konfucianismen och Daoismen blev också stora och många reste till Kina för att bosätta sig där under denna enastående dynasti.
