Vi lever i en global värld där vår ekonomi hänger ihop med andras. Finanspolitiska rådet varnar för andra länder med stora budgetunderskott. På grund av den ekonomiska krisens långsiktiga effekter leder osäkerheten till att Sverige inte bör göra några fler reformutfästelser i budgeten.
Krisen i Grekland försatte de finansiella marknaderna i gungning och läget hann inte stabilisera sig, förrän Spanien vidtog åtgärder för att förbättra sina offentliga finanser. Spanien och Portugal ska redovisa sina åtstramningspaket i Bryssel på tisdag morgon.
Den nya regeringen i Storbritannien lägger fram en nödbudget den 22 juni. Den nya finansministern George Osborne säger enligt DI:
– Om vi inte lyckas tackla underskottet som vi ärvde från den tidigare regeringen kommer konsekvenserna att bli katastrofala.
Det finns fler länder som ligger illa till men som hittills dolt sina underskott. Finanspolitiska rådet publicerade på måndagen rådets rapport 2010. Det skriver att EU:s räddningspaket till Grekland hanterade den akuta krissituationen men att det fortfarande finns grundläggande offentliga finansiella problem kvar i Europa.
Rådet skriver: ”Det finns ännu större anledning att oroa sig för budgetunderskotten i USA, Storbritannien och Japan.” Rådets medlemmar anser att risken för reaktioner på finansmarknaderna är överhängande. För att undvika det krävs finanspolitiska åtstramningar.
Av den anledningen ska Sverige inte införa några ofinansierade reformer. De starka offentliga finanserna i Sverige ger dock viss stabiliseringspolitisk handlingsfrihet
– Det är ett politiskt val om man vill använda handlingsutrymmet för fortsatta tillfälliga stimulansåtgärder eller snabbt återställa buffertarna inför framtiden, säger rådets ordförande Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet.
Finanspolitiska rådet bildades 2007 och har till uppgift att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik. Nedan följer några punkter som tas upp i rapporten.
Rådet nämner att om regeringen vill ha en mer expansiv finanspolitik för 2011, kan den förlänga statsbidragen till kommunerna, men då får bidragen inte uppfattas som permanenta av kommunerna.
Rådet kritiserar regeringen för att inte ha förklarat hur jobbskatteavdraget fungerar, står det i rapporten, annars är avdraget i sig förmodligen en effektiv metod för att öka sysselsättningen, anser de.
För de arbetslösa finns risk för sänkt a-kassa i syfte att höja sysselsättningen, den metoden har omfattande stöd i forskning. Den bör dock kompletteras med andra arbetslöshetsförsäkringar. Finanspolitiska rådet lät göra en undersökning och fann att förvånansvärt få arbetslösa får ersättning från kompletterande avtals- eller fackförsäkringar.
I rapporten tas även jobbsökaraktiviteter och coachning upp, de har använts för mycket och arbetsmarknadsutbildning för litet.
Sjukförsäkringen hade problem som den genomförda reformen skulle hantera, men reformen har genomförts på ett förhastat och slarvigt sätt och kritik ges även för behandlingen av långtidssjukskrivna.
Rut-avdrag bör permanentas av samhällsekonomiska argument, men det kan göras först när konjunkturen vänder uppåt.
Vi vet alla att har man underskott i kassan måste man låna eller dra in svångremmen. Under en lång tid har till exempel Japans bruttoskuld i den offentliga sektorn bara ökat och beräknas vid årets slut uppgå till 197 procent. För USA är det 92 procent och 83 procent i Storbritannien. För hela EU är siffran 88 procent.
Om de som beviljat dessa länder lån börjar tvivla på att länderna kan betala tillbaka lånen, då leder det snart till kris. Än tvivlar ingen.
