En parlamentarisk kommitté har gjort upp över blockgränserna om att överskottsmålet sänks till 0,33 procent från dagens 1 procent över en konjunkturcykel.

Samtidigt införs ett skuldankare i ramverket, enligt Jens Henriksson, vd för Folksam och ordförande i kommittén.

– Principen om ett överskottsmål i de offentliga finanserna ligger fast, säger han.

Det så kallade skuldankaret föreslås ligga på 35 procent av BNP. Om skulden avviker mer än 5 procentenheter från 35 procent ska regeringen skicka en skrivelse till riksdagen och förklara vad som hänt.

– Det behöver inte vara fel att avvika från målet. Det kan ha varit något stort som har inträffat, som Lehman Brothers eller något liknande, säger Jens Henriksson.

Över blockgränserna

Uppgörelsen innebär att man över blockgränserna i riksdagen nu är överens om principen för budgetramverket, med överskott i normala tider för att ha resurser i mer kritiska skeden, förklarar Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Ulf Kristersson på en gemensam pressträff med företrädare för allianspartierna i riksdagen.

– Den politiska enigheten har stort värde i sig själv. Det ger väldigt stor trovärdighet till Sverige, säger Kristersson.

Erik Ullenhag (L) lyfter också fram enigheten som det viktigaste just nu. Men han välkomnar samtidigt att de nya reglerna innebär en viss åtstramning, då det i det nya ramverkets mål även ingår ålderspensionssystemet och den kommunala sektorn.

– Tittar man historiskt är sannolikt det här stramare än enprocentmålet, säger Ullenhag.

I kraft 2019

Det nya regelverket ska enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2019 och det ska enligt uppgörelsen utvärderas vart åttonde år, enligt Jens Henriksson.

Kommittén föreslår även nya valberedningsrutiner till Finanspolitiska rådet, som samtidigt ska få en mer uttalad roll i uppföljningen av överskottsmålet.

– Det är bra för Sverige att vara överens om ett bra finanspolitiskt ramverk, säger Jens Henriksson.

Kommittén har arbetat med förslaget under ett års tid och uppgörelsen blev klar i dag.
Samtliga partier i Sveriges riksdag förutom Sverigedemokraterna står bakom överenskommelsen.

Rimligt mål

Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, välkomnar att budgetramverket nu uppdateras.

– Vi har hamnat i en situation då vi har ett mål som ingen tar på allvar som är styrande, säger Calmfors, som fungerat som en av flera experter som bidragit till arbetet i kommittén.

– Jag tycker det är ett högst rimligt mål och jag tycker det är bra att man kompletterar med skuldankare och att man försöker få till stånd lite striktare uppföljning. För det är det som har varit problemet under senare år, att man har avvikit från det mål som man har, tillägger han.

Enligt Calmfors är det nya målet lägre, men mer bindande.

– Man gör det lite tydligare att regeringen ska motivera avvikelser från målet och ha en plan för hur man ska återgå. Sedan tillkommer skuldankaret, säger han.

– Det kan man se som en skärpning.

Han tillägger att Finanspolitiska rådets nya roll också kan innebära ett bättre uppföljningssystem.