Drabbad av torka i sin hemstad Marilândia do Sul, beslutade bonden Carlos Roberto Koch att flytta till Apuí i delstaten Amazonas år 2005. Där var det stabilare klimat och regnskogen gjorde marken bördigare.

Han började åter odla spannmål och framtidsutsikterna var optimistiska. Han hade lärt sig en läxa av sin förra odlingserfarenhet och tog därför inga chanser utan började med boskapsskötsel och utveckling av betesmarker vid sidan om.

Det som från början var en alternativ inkomstform blev så småningom hans huvudsakliga inkomstkälla. Att föda upp boskap och sälja mejeriprodukter blev till hans huvudsakliga fokus då det visade sig vara stabilare på lång sikt jämfört med spannmålsodlingen.

Ganska snart hann Kochs samvete ifatt honom: Precis som de andra bönderna längs Amazonas regnskog bidrog Koch till skövlingen av världens största regnskog och han insåg att han gradvis förstörde sin egen inkomstkälla.

Förutom avverkning, gruvdrift, oljeutvinning och byggande av infrastruktur är boskapsuppfödning och expansion av jordbruksmark längs Amazonas regnskog huvudorsaken till avskogningen.

Enligt Amazonas nätverk för georefererad miljöinformation (Raisg), står betesmarker för över 90 procent av jordbruksmarken längs regnskogen.

”Frågan om skövlingen av Amazonas är en ekonomisk fråga”, säger Mariana Pavan, forskare från institutet för bevarande och utveckling av Amazonas, Idesam, en ideell organisation som arbetar för att bevara Amazonas och främja användningen av hållbara resurser.

”Verkligheten är att kalhuggningen av Amazonas beror på att människor måste leva och skaffa sig inkomster.”

Därför har Pavan och andra forskare från Idesam skapat ett program som, med bidrag från regeringen och folk i Apuí, inriktas på att upprätthålla böndernas inkomster samtidigt som det bidrar till att bevara regnskogen.

Sedan starten 2005 har programmet testats av fem familjer, varav Kochs familj är en.

En av de viktigaste delarna i Idesams program är att utveckla ett roterande betessystem.

I betesprojektet är ett område på cirka 30 hektar uppdelat i sju lika stora områden och boskapen får beta i varje område i sju dagar, medan gräset i de andra områdena växer och återhämtar sig. På så sätt får boskapen alltid god kvalitet på gräset och med den optimerade användningen av gräset har antalet djur som kan beta per ytenhet ökat med tre till fyra gånger jämfört med en traditionell betesmark. Tack vare detta behöver man inte röja nya betesområden i Amazonas.

Idesam har också ett antal andra projekt för att bevara regnskogen, bland annat nyplantering och bevarandet av permanenta områden längs floderna, samt projekt för att maximera inkomsten för lokala bönder. Man ska utveckla gödningsmodellen av boskap och en modell för att optimera mjölkproduktion, och andra initiativ.

Koch, som också är ordförande för landsbygdsunionen i Apuí, säger att programmet har varit en framgång och förutom att minska miljöpåverkan, har han och de andra bönderna kunnat tredubbla antalet boskap tack vare de besparingar och den optimering som uppnåtts genom programmet.

Gabriel Cardoso Carrero, programansvarig för klimatförändring och miljö på Idesam, säger att den största utmaningen i genomförandet av programmet är att hjälpa folk att ändra sina vanor och vänja dem vid att ständigt ändra sina vanor.

”Vi har goda relationer med bönderna, tack vare flera års samarbete men många har inget förtroende för att projektet kommer att lyckas”, säger Carrero.

”Det har förekommit flera projekt tidigare där bönderna lovat förändring men ingenting har hänt. Men det finns några projekt som verkligen lett till förändring.”

Han tror att en av anledningarna till att vissa program misslyckats är att de inte har sett till böndernas behov.

”Jag tror att regeringen måste vara mer realistisk i sina initiativ eftersom den inte vanligtvis är så engagerad i vad som händer på fältet”, säger han

Koch är nöjd med att veta att han kan få intäkter samtidigt som han är delaktig i att bevara regnskogen.

Han vill nu visa regeringen att Idesams program har varit en framgång och uppmuntra myndigheterna att förbättra jordbruksproduktionen på befintliga platser och hindra skövling av nya betesområden i Amazonas.

”De händer som producerar är samma som bevarar”, säger den 49-åriga bonden.

”Om bönderna får skäliga levnadsvillkor kommer de att bli väktare av regnskogen”.