Intresset för att utvinna mineralfynd i landet är högre än på många år. En direkt följd av att många som letat mineraler nu har hittat vad de sökte.

– Många har hittat guld, säger gruvingenjör Stefan Tuoma.

Bolag står nu i kö för att få tillstånd att ta hand om nyfunna mineraler som guld, silver och ädelmetaller på olika platser i Sverige.

Medan ansökningarna om att få leta efter mineraler har minskat, är intresset för att börja bearbeta redan upptäckta fynd desto större.

Den statliga myndigheten Bergsstaten hanterar just nu 14 ansökningar om att få bearbeta mineralfyndigheter – vilket är fler än på flera år, berättar Stefan Tuoma, gruvingenjör vid Bergsstaten, för TT.

– När metallpriserna under en period steg för några år sedan började många leta mineraler. De många pågående ansökningarna om att få bearbeta mineralerna är en följd av att de sökande nu har hittat fynd, säger Stefan Tuoma.

Ingen soliditet krävs

Det är både svenska och utländska bolag som ansökt om att få ta sig an fynden. Någon ekonomisk soliditet från bolagens sida kräver Bergsstaten inte. Så länge bolaget inte bryter eller har brutit mot minerallagen bryr sig myndigheten heller inte om eventuell brottslighet i företagets förflutna.

– Det viktiga är att de kan bevisa att de har hittat fynd, säger Stefan Tuoma.

Omstridda områden

Även om bolag lätt beviljas rätt att bearbeta fynd sker det inte alltid utan protester. Ett exempel är bolaget Tasman Metals försök att få utvinna sällsynta jordartsmetaller vid området Norra Kärr vid Gränna.

Jordartsmetaller efterfrågas i modern teknik som exempelvis mobiltelefoner och vindkraftverk och gruvan vid Norra Kärr har potential att bli strategiskt viktig för hela EU, enligt Magnus Ericsson, adjungerad professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.

– Den jordartsmetallen produceras främst i Kina, det finns inga andra sådana gruvor i Europa, säger Magnus Ericsson till TT.

Överklagades

Bergsstaten beviljade bolaget tillstånd, men beslutet överklagades av aktionsgruppen Rädda Vättern, som oroades över att den planerade gruvan skulle göra att föroreningar kom ut i Vättern och hotade dricksvattnet. Fallet gick upp i Högsta förvaltningsdomstolen, som drog in bolagets gruvtillstånd. Men Tasman Metals ger sig inte utan ansöker nu på nytt om bearbetningskoncession.

Likaså blev Jokkmokk Irons planer på en järnmalmsgruva i Kallak föremål för massiva protester när de ansågs hota naturvärden och samisk renskötsel.

Bergsstaten lämnade åt regeringen att fatta beslut i ärendet och regeringen har nu återlämnat ärendet till Bergsstaten för ny prövning.

(TT)

Tillstånd ger ensamrätt

Man ansöker om tillstånd att leta mineraler hos den statliga myndigheten Bergsstaten. Ett undersökningstillstånd ger ensamrätt, också i förhållande till markägaren, att kartlägga berggrundens egenskaper. För att kunna gå vidare och få tillstånd att bearbeta marken – bearbetningskoncession-krävs bevis för att fyndigheten kan tillgodogöras ekonomiskt. En utvinning får inte vara olämplig i förhållande till skyddad natur, kommunikationsleder eller rennäring. Bearbetningskoncessionerna gäller i 25 år. Många beslut om att bevilja bearbetningskoncession överklagas av exempelvis markägare, som dock sällan får rätt. Efter beviljat tillstånd måste bolaget innan det börjar utvinna mineraler få miljötillstånd av mark- och miljödomstolen. Bergsstaten behandlar nu 14 ansökningar om bearbetningskoncession för mineraler. I fjol beviljade myndigheten fyra sådana ansökningar. Källa: Bergsstaten

Guldfynd i Sverige

Sverige är rikt på guldfyndigheter. Svenska bolaget Botnia Exploration Holding AB, som nyligen har beviljats bearbetningskoncession vid Fäbotjärn i Lycksele i Västerbotten, har till exempel hittat 300 000 ton malm som innehåller 8,5 gram guld per ton. Av de bolag som sedan många år har tillstånd är det Svenska Boliden Mineral AB som utvinner mest guld – två ton om året från koppargruvan Aitik söder om Gällivare i Norrbotten. Källa: Bergsstaten