Det ryska bolag som vill bygga en ny gasledning genom Östersjön, Nord Stream 2, har lämnat in en ansökan för projektet till näringsdepartementet. Planen är att ledningen ska vara klar om tre år.

”Det drar i gång projektets olika nationella tillståndsförfaranden”, skriver Matthias Warnig, Nord Stream 2:s vd, i ett pressmeddelande.

Sverige är det första av fem länder som ska tillståndspröva projektet. Ansökningar till Ryssland, Finland, Danmark och Tyskland ska enligt bolaget lämnas in i början av nästa år.

Fördubbla kapacitet

Till ansökan har bifogats en teknisk beskrivning och en miljöstudie, uppger bolaget.

”Med utgångspunkt från erfarenheter från Nord Stream och slutsatser från dess miljöundersökningar, bedöms även det planerade ledningssystemets miljöpåverkan bli försumbar”, skriver Nord Stream 2.

Målet med gasledningen är att fördubbla kapaciteten jämfört med den befintliga Nord Stream-ledningen, som öppnades 2011, till 110 miljarder kubikmeter gas per år.

Ansvarig i Sveriges regering för att hantera ärendet är näringsminister Mikael Damberg.

Aktivt motverka

Utrikesminister Margot Wallström har förklarat att regeringen tillsammans med de baltiska staterna aktivt kommer att motverka bygget av ledningen, bland annat genom påtryckningar i EU och försök att övertala Tysklands regering. Men någon rättslig grund för Sverige att stoppa projektet finns inte, även om ledningen går i den svenska ekonomiska zonen, enligt Wallström.

Däremot kan Sverige säga nej till att Nord Stream 2 vill hyra svenska hamnar under bygget. I ansökan nämns hamnarna i Slite på Gotland och i Karlshamn i Blekinge. I förra veckan, innan ansökan hade inkommit, sade Wallström:

– Det är en fråga som försvarsministern, inte minst i samråd med Gotland, måste diskutera. Vi har ju ingen ansökan, så vi vet ju inte vad de har tänkt sig. Men vi är fast bestämda att se efter våra säkerhetspolitiska intressen, och behövs det så kommer vi att vidta sådana åtgärder.

Baltstaterna och flera östeuropeiska EU-länder har också uttryckt motstånd mot projektet och USA:s regering har tryckt på för att få EU-länderna att stoppa gasledningen, senast i samband med vice president Joe Bidens besök i Stockholm i augusti.

Tyskland har dock hittills valt att stödja den nya gasledningen, som av förbundskansler Angela Merkel beskrivs som en kommersiell affär.

(TT)

Kostar 90 miljarder

Den nya gasledningen under Östersjön beräknas kosta 11 miljarder dollar (cirka 90 miljarder kronor) att bygga. Nord Stream 2 räknar med att den ska kunna tas i bruk 2019. Bakom Nord Stream 2 ligger det statskontrollerade ryska gasmonopolet Gazprom. Ett försök av Gazprom att bilda ett konsortium med fem energijättar från EU-länder stoppades av Polens regering i augusti i år. De EU-baserade bolagen som var med i upplägget – brittisk-holländska Royal Dutch Shell, tyska Uniper, tyska Wintershall, österrikiska OMV och franska Engie – har dock förklarat att de kommer att försöka medverka till projektets finansiering utan att bilda ett samägt bolag.