Jon Dahl Tomasson är ”a man with a mission”. Hans uppdrag är att få svenska landslaget att spela modern försvarsfotboll. När han lyckats med det kommer anfallstänket att sitta där som en smäck. Men insatserna mot Portugal (2–5) och Albanien (1–0) visar att vägen dit är lång.
Jag knyter an till min avslutning på förra veckans krönika, där jag ifrågasatte om svensk fotboll valde rätt väg efter Bob Houghtons revolutionerande förändringar med början 1974. 4–4–2-spelet sköljde då över landet och det förhållandevis enkla spelet – vars storhet låg i att det, till skillnad mot vad som dittills gällt här i landet – var genomorganiserat – togs upp av klubb efter klubb. MFF-kopiorna blev hur många som helst. Men det var aldrig annat än just (billiga) kopior.
