Domstolar verkar allt oftare hänvisa till GDPR för att inte lämna ut information. EU:s integritetsregler ges större vikt än offentlighetsprincipen. Den här utvecklingen oroar både yttrandefrihetsexperter och utgivare.
Den senaste tiden har flera domstolar valt att inte lämna ut domar, eller valt att sekretessbelägga personuppgifter i domarna, till företag som lägger ut handlingar i databaser. Anledningen är en ny tolkning av hur man väger integritetsfrågor mot yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Domstolarna menar att bolag inte får föra ett fullständigt register över fällande domar i brottmål enligt EU:s dataskyddsförordning GDPR. Det spelar, enligt domstolen, ingen roll att bolaget bedriver journalistisk verksamhet. Om företagen ändå lägger ut uppgifterna kan de dömas för brott mot tystnadsplikten och straffas med böter eller fängelse i högst två år.
