Statsminister Stefan Löfven vill att andra EU-länder ska gå med på att avlasta Sverige och ta över personer som sökt asyl här. Men han kan vänta sig motstånd på det stundande EU-toppmötet.
Sverige har skickat ett nödrop till EU-kommissionen om att få avlastning i asylmottagandet. Stefan Löfven säger att han är hoppfull på den punkten inför torsdagens och fredagens toppmöte i Bryssel. Men han varnar för att det finns andra EU-länder som har rakt motsatt uppfattning och absolut inte vill flytta om asylsökande inom unionen.
– Vi vet att det finns de som inte vill att det ska stå med i slutsatserna, säger Löfven när han samråder med riksdagens EU-nämnd inför mötet.
Migration dominerar
Migration kommer att stå högst på agendan för mötet. Det utkast till slutsatser som förberetts för EU-ledarna, öppnar för att mötet ska ge stöd åt tanken att Sverige och andra länder som tagit emot oproportionerligt många asylsökande ska kunna få avlastning.
Regeringen har inte fått något svar från EU-kommissionen än, men statsministern säger att det kommit flera positiva signaler.
– Men det är också bra om slutsatserna nämner att den möjligheten bör finnas för medlemsländer under hårt tryck, säger statsministern.
Brittisk debatt
Andra frågor som väntas orsaka debatt bland EU-ledarna är Storbritanniens krav på reformer inför sin folkomröstning om EU-medlemskapet nästa år.
Premiärminister David Cameron har krävt att EU-medborgare ska bo fyra år i Storbritannien innan de kan få ta del av sociala förmåner, vilket Sverige och många andra länder tycker strider mot den fria rörligheten, en av EU:s grundpelare.
| FAKTA: På toppmötets agenda |
| Flyktingkrisen, bland annat omfördelning av asylsökande, men också hur kontrollen av EU:s yttre gränser ska stärkas. Storbritanniens premiärminister David Cameron ska under middagen utveckla sina krav på EU inför folkomröstningen om EU-medlemskapet nästa år. Åtgärder mot terrorism. Frågor som rör reformer av eurosamarbetet, inre marknaden och klimat- och energi. Syrien. Källa: Europeiska rådet |
EU-kommissionens nya förslag om en ny gräns- och kustbevakningsmyndighet är en annan kontroversiell fråga. Framförallt den del som ger myndigheten rätt att ta över ett lands gränskontroll om den inte fungerar – även mot landets vilja.
Inget rakt svar
Flera ledamöter försökte få klarhet i om statsministern stöder en sådan överstatlighet, men fick inget rakt ja eller nej-svar på frågan.
– Det får inte vara så att Bryssel övertar ländernas ansvar för sina gränser, ytterst är det ländernas ansvar, men när kontrollen över den yttre gränsen inte fungerar, då riskerar vi den fria rörligheten och då måste vi också hitta gemensamma lösningar för hur vi ska upprätthålla kontrollen, säger Löfven.
