För många kommuner är gränsen nådd. De klarar inte längre av att ta emot ensamkommande flyktingbarn på ett tryggt och rättssäkert sätt. Anmälningarna rasar in hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
– Det är verkligen ett rop på hjälp. Men det ropet har vi väldigt svårt att svara på, säger Birgitta Hagström, avdelningschef på IVO med särskilt ansvar för ensamkommande flyktingbarn.
Mer än 30 kommuner har nu anmält sig själva enligt lex Sarah och många av anmälningarna andas desperation: Barn som i tunna kläder får vänta i timmar på tågstationen. Barn som får sova på madrasser i vardagsrum. Sju barn i samma familjehem. Barn som förväxlas. Psykiskt sjuka barn som inte uppmärksammas i tid.
Men Inspektionen för vård och omsorg kan inte använda sina vanliga verktyg.
– Inget blir bättre av att vi stampar med foten, ställer krav, förelägger, hotar med vite. Det här är en politisk fråga, säger Birgitta Hagström till TT.
| Fakta: Kommunernas anmälningar |
| Personal inom bland annat socialtjänsten är skyldig att rapportera missförhållanden i verksamheten. Kommunerna är då skyldiga att utan dröjsmål utreda och avhjälpa missförhållandena. Om det är ett allvarligt missförhållande ska kommunerna göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg enligt lex Sarah. Sedan den första september har 31 kommuner anmält missförhållanden inom mottagandet av ensamkommande flyktingbarn: Alvesta, Forshaga, Göteborg, Habo, Halmstad, Hallstahammar, Helsingborg, Huddinge, Hudiksvall, Håbo, Hässleholm, Kalix, Kiruna, Landskrona, Malmö, Malå, Mullsjö, Mörbylånga, Nacka, Norrtälje, Ovanåker, Ronneby, Simrishamn, Sollentuna, Strömstad, Sölvesborg, Tanum, Trelleborg, Uddevalla, Umeå, Västerås. Källa: Inspektionen för vård och omsorg |
Informerar regeringen
Myndigheten informerar kontinuerligt regeringen om läget – och på det viset gör alla lex Sarah-anmälningarna från kommunerna stor nytta som faktaunderlag.
– Vi står nu i ett läge där vi ganska snart kommer att säga till regeringen att nu är kommunernas möjligheter definitivt uttömda. Det kommer att ske vilken dag som helst, att vi kommer att säga till regeringen att nu är gränsen definitivt nådd, säger Birgitta Hagström.
Hon menar att väldigt många kommuner gjort allt vad som står i deras makt och långt utöver det. Men Inspektionen för vård och omsorg har inte mandat att peka ut vilka kommuner som inte bör ta emot fler barn och unga.
Stress och ångest
Mörbylånga kommun på Öland är en av alla som anmält sig själv enligt lex Sarah. Under hösten har 65 ensamkommande barn och unga kommit.
HVB-hemmet med åtta platser hyser 24 barn och unga. Personalen har svårt att lära känna de boende och upplever själv att omvårdnaden är långt ifrån optimal. Det finns inte längre tid för gemensamma aktiviteter och personalen noterar ökad stress och ångest hos de unga och även en ökad aggressivitet gentemot personalen.
– Det är en stressad situation. Vissa barn mår dåligt redan när de kommer och personalen hinner inte ta hand om dem på det sätt som de skulle vilja, säger Lillemo Bennsäter, handläggare med lex Sarah-ansvar i Mörbylånga.
Ensamkommande barn kan få stöd via telefon
Ohållbar situation
Hon menar att socialsekreterarna hamnat i en ohållbar situation, där de känner att de inte längre utför ett rättssäkert arbete, till exempel genom att barn skickas till familjer som inte har hunnit utredas.
I Mörbylånga har nu socialsekreterarna fått viss avlastning genom personalförstärkning och ett nytt boende för unga öppnar i dagarna. Och under våren byggs 60 nya modulhus i kommunen för att underlätta flyktingmottagandet.
– Det har blivit lite mer avlastning och personalen ser en ljusning, säger Lillemo Bennsäter.
